Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Flera länder fuskade med skolresultat

Foto: Jonas Backlund

Flera länder har fabricerat enkätsvar i den internationella skolundersökningen Pisa. Det visar en ny studie som snart publiceras, kan DN avslöja. ”Det är mycket allvarligt om detta stämmer”, säger Anita Wester, undervisningsråd på Skolverket.

Det går allt sämre för den svenska skolan. Kunskapsnivån är nu under genomsnittet för OECD-länderna och samtidigt är skolorna i Sverige vid en internationell jämförelse dåliga på att stötta elever med socialt svagare bakgrund. Källan till dessa uppgifter är OECD-projektet Pisa, en internationell skolmätning som genomförs i ett stort antal länder.
Resultatet i mätningarna används som underlag för politiska beslut och brukar få stort genomslag i europeiska länder. Enbart i svenska tidningar nämndes undersökningen 459 gånger förra året, enligt mediearkivet Retriever.

Nu visar två forskare att flera länder har fabricerat enkätsvar i undersökningen. Studien som DN har tagit del av heter ”Can we trust survey data? The case of Pisa” och publiceras inom kort.

Konsekvensen av fabricerade enkätsvar skulle kunna leda till att politiska beslut fattas på felaktiga grunder.

Den kommande studien visar att det i flera länder finns ett svarsmönster som gör forskarna förbryllade. Det handlar om den del i Pisa som består av att deltagande länders skolmyndigheter skickar ut enkätsvar till ett antal slumpmässigt utvalda rektorer. Deras svar används för att sätta barnens kunskapsresultat i ett sammanhang, till exempel när det gäller likvärdighet, huvudmannaskap, undervisningsformer och lärartäthet.

Enkäten består av 184 frågor, inklusive underfrågor. Mängden frågor och svarsalternativ gör att det i princip är statistiskt omöjligt att två rektorer svarar likadant. Ändå förekommer dubbletter i flera länder, visar forskarnas dataanalyser. De pekar framför allt ut Slovenien, Italien och Förenade Arabemiraten.

I Slovenien ställer forskarna sig frågande till 62 av 341 rektorssvar. De 62 svaren består till stor del av dubbletter, enligt studien. Bland annat har ett och samma svarsmönster dykt upp hos fyra olika rektorer.

I Italien ställer forskarna sig frågande till 29 rektorssvar som till stor del består av dubbletter.

– Resultatet gör att man kan ifrågasätta trovärdigheten i Pisa-undersökningen. Det finns tvivel i datan, säger Jörg Blasius, professor i sociologi vid universitetet i Bonn i Tyskland.
Han har genomfört studien tillsammans med Victor Thiessen, professor emeritus i sociologi vid Dalhousie University i Kanada. I studien skriver de att ”starka bevis för fabricering av data (genom klippa och klistra-förfaranden) har upptäckts i flera länder”.

Enligt forskarna är det inte rektorerna som har fuskat utan ländernas skolmyndigheter. Målet för de undersökande länderna är nämligen att få så hög svarsfrekvens på rektorsenkäten som möjligt, alltså nära hundra procent. För att fylla upp kvoten har flera länders skolmyndigheter fyllt i fabricerade enkätsvar, enligt forskarnas resultat.

– Man kan anta att problemet förmodligen är mycket större. Det handlar om 184 frågor. Endast om alla variabler är samma så har vi identifierat det som dubblett. Om vi tänker oss att skolmyndigheterna ändrar några enskilda variabler så hittar man inte dubbletterna i vår undersökning.

Det är oklart om konsekvensen har lett till att de anklagade länderna har gynnats i undersökningen genom att få en högre rankning.

Lars Lyberg, professor emeritus i statistik vid Stockholms universitet, har läst forskarnas kommande studie. Han betecknar resultatet som trovärdigt och ”mycket intressant”.

– Att uppgiftslämnare ljuger och att intervjuare fuskar ibland är känt, men för mig är det en nyhet att även instituten fabricerar. Det har jag aldrig hört talas om tidigare i min karriär. I sådana här undersökningar spelar säkert nationell stolthet in. Det här är något som instituten och länderna nog inte pratar så mycket om, säger Lars Lyberg.

Skolverket ser allvarligt på uppgifterna om fabricering men betonar att de inte läst studien och därför inte kan bedöma dess trovärdighet. Anita Wester, undervisningsråd på myndigheten, blir förvånad över resultatet.

– Jag har aldrig tidigare stött på att man har avslöjat länder med att fuska. Studien behöver granskas för att se hur den ska följas upp, säger hon.

15-åringars kunskaper mäts

Pisa är en kunskapsmätning bland 15-åriga skolelever som genomförs vart tredje år.
Projektet är initierat och styrs av OECD.

Alla 34 OECD-länder deltar i undersökningen och dessutom erbjuds andra länder att delta.
Den senast publicerade undersökningen är från 2009.

I december i år släpper OECD och Skolverket Pisa 2012 som baseras på prov och enkäter från våren 2012.

Elevernas förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

Från Sverige var det knappt 4 700 15-åringar fördelade på 210 skolor som besvarade frågorna förra året.

Resultatet av Pisa-undersökningen ligger till grund för politiska beslut och analyser i olika länder.

Sammantaget var Finland, Sydkorea, Japan, Kanada och Nya Zeeland de fem bästa OECD-länderna 2009.

Sverige fanns på plats 21 av de 34 OECD-länderna (plats 16 i läsförståelse, 20 i matematik och 23 i naturvetenskap).

I undersökningen ingår även en enkät till rektorer.

Svaren används bland annat för att kunna problematisera resultaten på elevernas kunskap.

Några av frågorna som rektorerna besvarar är:

Är skolan kommunal eller friskola?

Antal pojkar och flickor på skolan?

Antal lärare på skolan?

Hur ser undervisning och klassindelning ut?

DN granskar. Så tipsar du oss

1 På tjänsten ”DN granskar” kan du tipsa oss om missförhållanden och lämna information som kan vara känslig. Adressen är dngranskar.dn.se. DN skyddar sina källor.

2 Tjänsten är uppbyggd för att ge dig som tipsare största möjliga säkerhet. Därför krypteras ditt tips.

3 Du får vara anonym. Granskande reportrar tar hand om tipset.