Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Flera myndigheter säljer dina uppgifter

Bolagsverket, Transportstyrelsen och Skatteverket. Många myndigheter tar dina personuppgifter och säljer dem vidare, utan din tillåtelse eller vetskap. Bara Transportstyrelsens försäljning uppgår varje år till närmare 30 miljoner kronor.

”Vi vill kunna leverera precis de uppgifter som våra kunder söker.” Nej, det är inget undersöknings­företag som lockar kunder, utan myndigheten Transportstyrelsen.

Efter DN:s avslöjande om Bolagsverkets försäljning av personuppgifter kritiserades myndigheten hårt. Men de är alltså långt ifrån ensamma om att göra så. Har du till exempel börjat studera, fått barn eller registrerat ett varumärke kan du få reklam med ditt namn på och med en myndighet som adresskälla.

Att myndigheter lämnar vidare uppgifter enligt offentlighetsprincipen är en grundsten i svensk demokrati. Att det sker en systematisk registerförsäljning till exempelvis reklambolag är något helt annat, säger Anna Hörnlund, jurist på Datainspektionen.

– Det är helt berättigat att fråga sig varför myndigheter ska sälja vidare våra uppgifter. Det är inte alls konstigt att man blir förvånad och upprörd över det, säger hon.

Hon ser ett dilemma i att myndigheterna har en makt över medborgarna som sedan används för rent kommersiella syften utan den enskildes vetskap, även om försäljningen i sig är laglig.

– Myndigheter får ofta samla in information om dig mot din vilja. Då blir det väldigt märkligt när det sedan sker en vidareförsäljning av de uppgifterna, säger Anna Hörnlund.

En av myndigheterna som har en omfattande uppgiftsförsäljning är Transportstyrelsen. På myndighetens hemsida finns prislistor och säljande formuleringar om hur detaljerade urval köparen kan göra. Den som vill kan få kontaktuppgifter till alla kvinnor i Östergötland som har nyregistrerade bilar med dragkrok.

Upplysningarna kostar två kronor styck, men blir billigare ju fler man köper. Köper man över 300 000 poster kostar de bara 50 öre styck. Varje år uppgår försäljningen av information till närmare 30 miljoner kronor, pengar som ska täcka verksamhetens kostnader.

– Vi har mandat från regeringen att sälja uppgifterna. Vi informerar kanske inte om det när man skriver in sig, men den som vill kan lägga in en reklamblockering, säger Kjell-Åke Sjödin, som arbetar med myndighetens register.

Men det är ofta svårt att få information från myndigheterna om vilka uppgifter som säljs, och till vem. Även CSN ger vidare uppgifter om studenter till direktreklamsbolag. Men en sökning på myndighetens hemsida ger inga träffar.

– Vi informerar om det genom att berätta om offentlighetsprincipen, att vi är skyldiga att lämna ut information, säger juristen och personuppgiftsombudet Johan Lindeberg.

Han säger att det händer att studenter hör av sig och undrar varför de fått reklam där CSN uppges som adresskälla.

– Det ankommer inte på oss att ha en uppfattning om huruvida det är bra eller inte, vi följer lagen. Men vi måste självklart göra en bedömning och se till studenternas integritet.

Vill man vara säker på att slippa direktreklam kan man anmäla sig till Nix-registret eller vända sig till varje myndighet som säljer uppgifterna. Men vilka av Sveriges 245 förvaltningsmyndigheter som gör det är inte lätt att veta. Det finns ingen nationell sammanställning, och på flera av de berörda myndigheternas kundcenter råder en osäkerhet.

– Det är ett problem i sig, och något vi borde se över. För att få samla in personuppgifter är det väldigt viktigt att man också informerar om vad man gör med dem, säger Anna Hörnlund på Datainspektionen.

Fakta: Direktreklam

Den vanligaste adresskällan för reklam är Statens personadressregister Spar som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige.

Den som vill slippa direktreklam kan vända sig till de företag och myndigheter som ger ut personuppgifterna.

Det går även att anmäla sin reklamblockering till branschens register, NIX.

Hos Bolagsverket går det däremot inte att frånsäga sig reklam riktad till bolaget.

Det går heller inte att säga nej till att vara med i kreditupplysningsbolagens register. För det krävs att man först utsatts för brott.

Bakgrund

I juli avslöjade DN hur Bolagsverket sålde egenföretagaren Örjan Sahlins personuppgifter till ett företag som i sin tur sålde det vidare till ett bolag som gör reklam för inkontinensskydd.

Uppgifterna kom från Bolagsverkets företagsregister där Örjan Sahlins företag finns skrivet.

– Jag tycker det är för jäkligt att Bolagsverket säljer personupp­gifter för direkt marknadsföring. Det var inte syftet med att regi­strera uppgifterna hos verket, sa Örjan Sahlin till DN.

Bolagsverkets generaldirektör Annika Bränström försvarade försäljningen.

– Vi har inget ansvar för hur uppgifterna används i nästa led. Det är köparens ansvar, sa hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.