Sverige har inte bara flest anmälda våldtäkter i Europa utan ligger dessutom illa till när det gäller att klara upp våldtäktsbrott. "Det stämmer ju dåligt med folks bild av jämlika Sverige", säger professor Liz Kelly, som lett EU-studien.
Forskare i elva EU-länder har jämfört hur rättsapparaten i respektive land hanterar våldtäktsbrott och lägger nu fram sina resultat i en studie finansierad av EU. Det för svensk del uppseendeväckande utfallet gjorde att studien presenterades först i Stockholm. På tisdagen läggs studien fram i Bryssel.
Över 5.000 våldtäkter per år anmäls i Sverige medan anmälningarna i andra ungefär lika stora länder ligger på ett par hundra per år. De flesta offren är unga och hälften hade druckit alkohol.
- Det finns inte bara en förklaring till det höga talet. Här har ni en bättre anmälningsupptagning än på andra håll, våldtäktsbegreppet har utvidgats och det finns en större vilja hos svenska kvinnor att anmäla våldtäkter även inom relationer. För att klarlägga om det rör sig om en högre verklig förekomst krävs mer forskning, säger professor Kelly.
Hon är en av Europas främsta forskare när det gäller övergrepp och har en professur vid Metropolitan University i London.
Själv säger hon sig inte ha blivit förvånad över de svenska resultaten, men har märkt att andra blir det.
- Om man som här arbetar för jämlikhet på ett område, till exempel löner och barnomsorg, så följer andra områden inte automatiskt med. Tvärtom kan det bli mera våld under en övergångsperiod när relationen mellan könen förändras. Det har man sett i u-länder där familjevåldet ökar när kvinnorna får större ekonomisk självständighet, säger Kelly.
Finns det något glädjande i studien för svensk del?
- Ja, när ett våldtäktsmål går till åtal så har Sverige den högsta andelen fällande domar. Det visar sig också att väldigt få svenska våldtäktsanmälningar är falska, bara två procent, säger Kelly.
Vad bör man göra för att hantera våldtäktsbrotten bättre?
- Det skulle hjälpa om man kunde förändra synen på sexuellt våld och sluta tänka i stereotyper i form av en främmande man som hoppar fram ur en buske och överfaller kvinnan. De flesta våldtäkter händer i vardagen i situationer där vi känner oss hemma. Man borde tänka om när det gäller våldtäkter på samma sätt som man gjort när det gäller familjevåld, som tidigare sågs som en samhälleligt oviktig privatsak, säger Kelly.
Andra resultat är att den höga frekvensen av våldtäkter här är starkt kopplad till nöjeslivet, eller mer konkret så kallade efterfester. Tidig sexdebut, hög alkoholkonsumtion, "fri sexualitet" och "rätten till ett sent nej" ger helt enkelt fler våldtäkter, enligt studien.
Justitieminister Beatrice Ask är bekymrad över uppgifterna i studien.
- Vi har anslagit närmare en miljard kronor för arbete på just det området och vi har två handlingsplaner där vi arbetar med bättre arbete från polisen både när det gäller bemötande och utredning och annat, och vi har också en utvärdering av lagstiftningen på gång.