Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Flyghaveriet kan bli en vändpunkt i Ukrainakonflikten”

01:03. Lugnet råder i Kiev – trots flygkatastrofen i östra Ukraina. Men nu oroar sig stadens invånare vad som väntar härnäst och ifall konflikten kan ta ny fart även i huvudstaden. DN har besökt torget Majdan i Kiev.

Flygkatastrofen kan bli en vändpunkt i Ukrainakonflikten. Antingen drar sig separatisterna tillbaka eller så kommer stridigheterna att eskalera. ”Mycket beror på hur Ryssland reagerar på omvärldens tryck”, säger Fredrik Westerlund på FOI.

För tillfället ser det ut om att separatisterna i östra Ukraina sköt ned Malaysia Airlines plan med en missil. Om den här bilden håller i sig är det sannolikt att konflikten kommer att ta en ny vändning inom några veckor, genom att omvärlden ökar trycket på att Ryssland ska sluta stödja separatisterna, menar Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– I och med att medborgare från så många olika länder har dött i konfliktområdet, som det ser ut nu på grund av konflikten, har frågan internationaliserats på ett helt nytt sätt. Det är svårare för Ryssland att hävda att det är en intern ukrainsk angelägenhet, säger han.

EU och USA anklagar Ryssland för att förse separatisterna med vapen och låta dem rekrytera nya milismän på rysk mark. Det finns även tecken som tyder på att ryska väpnade styrkor kan ha verkat inne på ukrainskt territorium med helikoptrar och stridsflygplan.

Trycket kan komma i form av diplomatiska ansträngningar och ekonomiska sanktioner. USA kan trappa upp sitt stöd till Kievregeringen i form av militärt materiel och vapen, men det är inte troligt att man skickar trupper till Ukraina. EU har inga möjligheter att agera militärt, men kan spä på sanktionerna mot Ryssland. FN är relativt tandlöst eftersom Ryssland sitter på ett mandat i säkerhetsrådet och kan blockera alla former av militära ingripanden.

Knäckfrågan är hur Ryssland reagerar, genom att dra tillbaka sitt stöd till separatisterna eller trappa upp det.

Om det vill sig illa – ur västvärldens perspektiv – kan Ryssland svara genom att gå in med militär i östra Ukraina. För Rysslands president Putin är det nämligen inte så lätt att backa ur konflikten, eftersom Moskva har svurit på att skydda rysktalande i regionen.

– Putin har byggt sin legitimitet på att ha en tuff inställning mot väst och skydda ryska intressen. Om han kliver tillbaka från det kan hota hans ställning.

Skulle Ryssland i stället ta ett steg tillbaka och lämna separatisterna åt sitt öde är det svårt att förutse hur milismännen reagerar.

– De kanske lägger ned vapnen. Eller så kanske övergår de till mer gerillakrigföring och terrorism.

Trots att de mesta pekar mot att separatisterna har skjutit ned planet, går det inte att utesluta att den ukrainska militären kan ligga bakom illdådet.

– Man får inte avskriva den möjligheten, men jag kan inte se att varken separatisterna, Ukraina eller Ryssland har skjutit ned planet med flit. Ukraina har ett omfattande luftspaningssystem, men det är möjligt att separatisterna inte kunde identifiera flygplanet som civilt och begick ett ödesdigert misstag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.