Afrikanska kvinnor dör i aids i Sverige eftersom vården inte upptäcker deras hivinfektion. Bakgrunden är stora brister i flyktingvården. Läkare erbjuder heller inte hivtest trots att kvinnorna söker vård för aidsrelaterade sjukdomar, visar en undersökning.
En studie från Karolinska universitetssjukhuset visar att av 82 patienter som nydiagnostiserades med hiv 2007 hade 34 ett mycket försvagat immunförsvar. En majoritet av dessa patienter hade också utvecklat aids.
Veronica Svedhem Johansson, överläkare vid infektionskliniken och biträdande smittskyddsläkare, gick tillsammans med läkarkandidaten Karin Egnell igenom samtliga journaler för patienter vid sjukhuset med nyupptäckt hiv år 2007. Det visade sig att mer än en tredjedel av de 34 sent diagnoserade patienterna hade sökt sjukvård tidigare för sjukdomar som hepatit B, hepatit C och tuberkulos.
– 17 av de sent upptäckta fallen var afrikanska kvinnor som smittats vid en heterosexuell kontakt, berättar Veronica Svedhem Johansson. Många av dem hade under sin tid i Sverige sökt vård för olika sjukdomar, men läkaren hade inte tänkt på att erbjuda dem hiv-test.
Läkarnas missar har bidragit till att patienter dött i aids. Av de 34 som diagnostiserades sent – och alltså kom under vård – var fyra trots det döda ett år senare. Det ska jämföras med dödligheten på 1 procent bland samtliga med hiv i Sverige år 2007.
Smittskyddsenheten bedömer att det finns omkring 1.000 personer i Sverige som inte känner till att de bär på viruset, av dem finns 500 i Stockholm.
För att sprida kunskap till vårdcentraler och sjukhuskliniker erbjuder därför smittskyddsenheten i Stockholm en föreläsning om vilka sjukdomar som bör leda till hivtest. Dessutom kommer en studie att inledas där man ska undersöka nydiagnostiserade patienter vid tio enheter över hela landet för att försöka få en förklaring till att sjukvården missar så många hiv-positiva. Man ska också försöka få en förklaring på att hivpositiva inte uppsöker testverksamhet trots att man kan leva ett gott liv med mediciner om man kommer till diagnos och behandling i god tid.
I Stockholm hade Flyktingmedicinskt centrum tidigare ansvar för flyktingvården men förlorade kontraktet med Stockholms läns landsting tidigare i år, bland annt för att man blandat ihop hivprover. Troligen har endast omkring 30 procent av flyktingarna erbjudits hälsosamtal i Stockholm de senaste åren. Några siffror på vilka anhöriginvandrade som har fått träffa en läkare finns inte.
Socialstyrelsen har hittills bara genomfört en tillsyn och den behandlar de sex län som tillhör Örebroregionen. I de länen erbjuds alla flyktingar hälsosamtal som även kan inkludera hivtest.
Enligt en annan rapport, från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och som behandlade hela Sverige, fick bara i genomsnitt 40 procent av alla asylsökande en hälsoundersökning under 2007. Detta trots att delmål för den nationella strategin mot hiv/aids är att hivinfektion hos nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare ska identifieras inom två månader.
Tidigare studier har visat att de som erbjuds hälsosamtal i princip aldrig tackar nej. Inte heller tackar flyktingarna nej till hivtest. Staten betalar för läkarkontakten, men det är landstingen som har ansvaret för att patienterna erbjuds kontakten.
På Socialstyrelsen är man medveten om de mycket allvarliga missförhållandena inom flyktingvården. Enhetschefen för tillsynsavdelningen Elisabeth Wall Bennet menar att vi kan vänta oss mer tillsyn även om ingen är inplanerad för tillfället.
– Att vi ska ha en jämlik vård för alla människor är mycket viktigt. Det är oanständigt att människor ska få sina hivbesked så sent.