Med vassa glasbitar försökte en 27-årig irakier skära halsen av sig på Migrationsverkets förvar i Kållered för en vecka sedan. Han försökte rymma, och när polisen kom skar mannen sig själv.
Sina sista dagar i Sverige hölls han isolerad 23 timmar om dygnet i en cell på häktet. Tidigt på morgonen den 19 januari lyfte planet mot Bagdad, dit han tvångsutvisades tillsammans med ett 20-tal andra irakier.
En vän till mannen berättar vad som hände. Migrationsverket bekräftar att en irakier placerad i häkte sedan han försökt skada sig själv allvarligt.
– Det känns aldrig bra att skicka någon till häkte. Särskilt inte någon som försökt skada sig själv, säger Joakim Adriansson, chef vid Migrationsverkets förvar i Kållered.
27-åringens historia är inte ovanlig. En person som fått avslag på sin asylansökan och som inte vill eller vågar återvända frivilligt placeras först i Migrationsverkets öppna förvar inför tvångsutvisningen. År 2010 var det 232 förvarstagna som placerades i häkte av säkerhetsskäl i ett par dagar eller upp till flera månader.
Ett självmordsförsök, djup depression, utåtagerande beteende eller ett misslyckat rymningsförsök kan vara skälet till att en asylsökande blir inlåst 23 timmar om dygnet.
Justitieombudsmannen, JO, har på eget initiativ inlett en utredning om hur utvisningshotade förvaras inför utvisningen. Att placera en sjuk person som skadat sig själv bland brottsmisstänkta i häkte är oacceptabelt, skriver JO i ett pm som Migrationsverket ska besvara senast i mars.
Särskilt om den enda förklaringen är att Migrationsverket inte självt klarar av personen och för att sjukvården inte kan tvångsinskriva personer som är labila inför en utvisning.
Som DN tidigare rapporterat har FN:s tortyrkommission kritiserat dessa häktesplaceringar. Att sätta utvisningshotade bland brottsmisstänkta är inhumant, anser dessutom Kriminalvården.
Lagman Anders Hagsgård, som ska lämna sin förvarsutredning till regeringen den 15 februari, säger redan nu till DN:
– Vi kommer att förespråka andra alternativ än häktesplaceringar.
När det gäller brottsmisstänkta avgör alltid en domstol om det finns rimliga skäl för en häktesplacering. För förvarstagna, däremot, räcker ett tjänstemannabeslut.
– För rättssäkerhetens skull måste det vara tydligt när en förvarstagen får placeras inom kriminalvården. Vi diskuterar även om det bör vara en obligatorisk domstolsprövning, säger Anders Hagsgård.
I dag finns uppemot 11 000 personer kvar i Sverige trots att de fått avslag på sina asylansökningar. Återvändandet måste ske betydligt snabbare. Helst frivilligt – men även med tvång, menar migrationsminister Tobias Billström. Regeringen har därför gett Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket och Kriminalvården i uppdrag att effektivisera arbetet.
Takten för tvångsutvisningar har redan höjts med chartrade plan till Bagdad var tredje vecka. På DN:s fråga om häktesplaceringarna är acceptabela svarar migrationsministern genom att hänvisa till utredningen.