Nyanlända flyktingar skulle bort från socialkontoren och in i arbete. Men hittills är regeringens reform ett misslyckande. I till exempel Göteborg får 97 procent av de nyanlända socialbidrag innan de länkas över till Arbetsförmedlingen. Systemet får nu skarp kritik av Sveriges Kommuner och landsting.
”Den största integrationsreformen på 25 år”, sade integrationsminister Erik Ullenhag (FP) när han sjösatte den så kallade etableringsreformen för nyanlända den 1 december 2010. Den statliga Arbetsförmedlingen skulle bli den första myndighet nya invandrare möter, inte socialkontoret.
Men det går trögt. SKL har undersökt läget i sjutton kommuner som tar emot en fjärdedel av landets nyanlända. Elva kommuner har svarat på frågan om hur många nyanlända invandrare som fått ekonomiskt bistånd (socialbidrag) under reformens första halvår. Av de 584 vuxna mottagna i de elva kommunerna har 494 fått ekonomiskt bistånd. Det motsvarar 84,6 procent.
I tio av de sjutton undersökta kommunerna räcker inte dn statliga ersättningen till för att täcka utgifterna för socialbidragen.
– Vi är oroliga, säger Per-Arne Andersson, chef på SKL:s enhet för lärande och arbetsmarknad. De nyanlända får inte den start som det var tänkt och systemet är på flera sätt oförutsägbart och oöverskådligt.
Per-Arne Andersson är rädd för att fokus flyttas från jobben till frågan om försörjning och bidrag. En förskjutning som kan drabba både den nyanlända och tjänstemännen på de olika myndigheterna.
– Ersättning via socialtjänsten uppfattas som krångligt eftersom den kräver en utredning och en individuell bedömning. Den nyanlända måste ha kontakter med flera myndigheter för sin försörjning i stället för att koncentrera sig på jobb och svenskkunskaper.
SKL har identifierat några proppar i statens system. Stoppklossar som skickar de mottagna invandrarna till socialkontoren:
• Skatteverket är ibland trögt med att ge den nyanlända ett personnummer. Något som krävs för alla myndighetskontakter.
• Det tar ibland för lång tid innan Arbetsförmedlingen upprättat en etableringsplan med den nyanlända så att hon eller han kan börja vandra vägen mot ett jobb och genomföra de aktiviteter som krävs för att få ut pengar.
• Många blir inte självförsörjande trots etableringsersättningen och väntar på bostads- och barnbidrag från Försäkringskassan, som ofta har långa väntetider.
Allt detta leder till socialkontoret.
– Vi har förståelse för att ett nytt system har barnsjukdomar, säger Per-Arne Andersson. Och vi har ingen färdig lösning. Men vi uppmanar regeringen att göra något. I den bästa av världar ska det inte finnas något glapp utan den nyanlände får genast kontakt med Arbetsförmedlingen och ersättning den vägen.
Integrationsminister Erik Ullenhag säger till DN att han är medveten om problemen och att reformen måste trimmas.
– Vi lägger stor kraft på att styra de statliga myndigheterna så att fokus hamnar på jobben. Man ska komma ihåg att med det gamla systemet kunde det ta ett år innan en nyanländ kom i närheten av en arbetsförmedling. Man ska inte glömma att etableringsreformen bara funnits ett halvår. Vi följer den noga och är ödmjuka inför svårigheterna.