Skrot i rymden blir ett allt större problem. Vid kollision kan våra kommunikationssystem skadas, varför det enligt forskare blir allt viktigare att skaffa en genomgripande bild av säkerhetshoten i rymden. Det uppger Ekot.
Skrot i rymden utgör ett hot mot kommunikationssystemen, vilka kommit att bli allt viktigare i vår IT-baserade vardag. Sverige bör därför arbeta aktivt för att skaffa en genomgripande bild av säkerhetshoten i rymden, en så kallad rymdlägesbild. Det säger Christer Andersson, forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, till Ekot.
– Vi måste ha en översikt av vad som finns därute, en global översikt över det hela, säger han.
Ekot berättar om satelliten Prisma som exempel.
Sommaren 2010 tvingades Prisma till en undanmanöver ute i sin omloppsbana för att öka avståndet till en bit rymdskrot som skulle passera på bara 144 meters avstånd. Styrraketerna puffade ut Prisma så att avståndet blev 2 kilometer.
Skrotbiten som svischade förbi var skrot från en krock något år tidigare mellan en amerikansk Iridiumsatellit och en gammal, inaktiv sovjetisk satellit.
Det är skrot som detta som nu blivit ett allt större problem.
Enligt Ekot är man i dag beroende av amerikanska analyssystem för att ha koll på det större skrotet och USA är den enda aktören med kapacitetet för det.
EU har tagit tag i frågan, och i december i fjol konstaterade EU-rådet att det finns ett behov av en så kallad Space Situational Awareness-analys, en rymdlägesbild för att bland annat skydda europeiska rymdtillgångar från rymdskrot. Enligt Christer Andersson på FOI måste även Sverige bli mer aktivt på det hör området.
– Oavsett vad som kommer att hända, oavsett vad det internationella samhäller kommer att besluta, så kommer det här att påverka det svenska samhället, så det är lika bra att ha kunskap från början. Det blir billigare så, säger han.