I dag öppnar Pridefestivalen i full skala i Stockholm, och på fredag ska riksdagspartiernas ledare, med undantag av KD:s Göran Hägglund, debattera hbt-politik.

Sedan homosexuella fått rätt att adoptera barn och gifta sig har några av hbt-rörelsens viktigaste krav på politikerna genomförts. De frågor som nu står högst på agendan och skapar debatt rör de transsexuella.

Knappt 40 personer om året får tillstånd att ändra kön i folkbokföringen och får hjälp med hormonbehandling och operationer. En förutsättning är att personerna steriliserar sig, skiljer sig om de är gifta, är svenska medborgare och har fyllt 18 år.

Lagen som kräver det är från 1972, och för tre år sedan föreslog en utredning en modernisering. Den utredningen har blivit liggande på socialdepartementet och inte resulterat i något lagförslag.

I slutet av juni kom så Socialstyrelsen med en rapport, och föreslog bland annat att kraven på sterilisering, att vara ogift och svensk medborgare skulle avskaffas och 18-årsgränsen ses över.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har också kritiserat EU-länderna för att inte tillräckligt beakta transsexuellas rättigheter och rekommenderat att medlemsstaterna i EU tar bort kraven på sterilisering och andra medicinska behandlingar för att juridiskt få byta kön.

Inget riksdagsparti har tagit ställning för att behålla steriliseringskravet i Sverige. Kristdemokraterna har inte tagit ställning alls, men kallar dagens lagstiftning omodern. Moderaterna har inte officiellt fastställt någon partilinje, och det finns delade meningar i frågan.

– Det måste till en ny utredning för att vi ska kunna skriva en ny, modern lag, säger Cecilia Widegren som är moderat ledamot av riksdagens socialutskott.

Centerns talesman i hbt-frågor vill ta bort steriliseringskravet, men ännu har partiet inte fattat något officiellt beslut.

Socialdemokraternas socialpolitiska talesperson Ylva Johansson, säger att det är bråttom att ändra lagen från 1972.

– Det är ett fruktansvärt svek mot transpersoner att inte göra några förändringar trots att det sedan flera år finns ett lagförslag som till stora delar går att använda, säger hon.

Bloggaren Bengt Held har följt partiernas hbt-politik under många år. Han har i en rapport granskat hur hbt-politiken utvecklats sedan förra valet 2006.

Hans slutsats är att de mest hbt-vänliga riksdagspartierna är Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Socialdemokraterna är det riksdagsparti som svängt mest i positiv riktning de senaste åren, enligt Bengt Held, följt av Moderaterna.

Moderaternas Cecilia Widegren och Socialdemokraternas Ylva Johansson ger en liknande förklaring till förändringen: En ny partiledare med starkt engagemang i hbt-frågor.