Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Förbjudet registrera på etniska grunder”

Johan Hirschfeldt.
Johan Hirschfeldt. Foto: Anna-Lena Wejderman

En av Sveriges mest meriterade jurister, grundlagsexperten Johan Hirschfeldt, blir allvarligt bekymrad när han tar del av DN:s uppgifter om registreringen av tusentals romer. De drabbade har möjlighet att anmäla polisens hantering, påpekar han.

– Myndigheter ska ha stöd i lag för vad de gör, det står i grundlagens första paragraf. I regeringsformen finns även ett skydd för personlig integritet och mot diskriminering, säger Johan Hirschfeldt.

Han understryker att grundlagen talar om ett stöd för de fem svenska nationella minoriteterna, där romer är en. En person med exempelvis romsk bakgrund har själv rätt att bestämma om denne vill betraktas som rom eller ej, enligt en internationell konvention. Myndigheterna har inte heller rätt att fritt sortera eller registrera efter etniskt ursprung.

– Europakonventionen, som är svensk lag, ger ett skydd mot godtycklig myndighetsinblandning. Människorättsdomstolen i Strasbourg har uttalat ett stöd för principen om människors skydd mot att hamna i myndighetsregister som systematiskt lagras och sparas.

Johan Hirschfeldt har i förväg fått läsa de artiklar som DN publicerar i dag. Han konstaterar att lagstiftningen kring polisens register är mycket snårig, även för jurister.

Artiklarna väcker oro och en rad frågor, anser han. Bland annat undrar han över beteckningen ”Kringresande” – polisens namn på mappen med det romska registret.

– Är ”kringresande” en omskrivning för att vara rom och i så fall en registrering på grund av etniskt ursprung? Det är förbjudet att registrera enbart på den grunden.

Om det finns en annan grund än etnicitet för registrering, så får uppgifter om etnicitet bara vara med om det är absolut nödvändigt för polisens arbete, påminner Johan Hirschfeldt.

Etniskt ursprung är en så kallad ”känslig personuppgift”, enligt lagen.

Johan Hirschfeldt visar ett uttalande från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (Sakint) från förra året, om polisens behandling av just sådana uppgifter. Nämnden slår fast att stor restriktivitet måste iakttas – inte minst i ”underrättelse­verksamheten, där allmänhetens insyn är mycket begränsad och registreringarna inte sällan av integritetskänsligt slag”.

I polisens datorsystem har registret även beteckningen ”SU”. Vad betyder det?

– Det kan betyda ”särskild undersökning”. Men en särskild undersökning får inte pågå längre än ett år, om det inte är av särskild betydelse.

Ingen av de romer som DN talat med har känt till att de eller deras barn registrerats. De är upprörda över polisens ingrepp i deras integritet. Vad finns det för möjlighet för dem att gå vidare?

– Efter att Sverige fällts i Europadomstolen efter Säporegistreringar inrättades en ny myndighet: Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Dit kan man vända sig med frågan: Är polisens behandling av mina personuppgifter laglig? säger Johan Hirschfeldt.

Nämnden kan göra en kontroll och anmäla saken till Justitiekanslern (JK), Åklagarmyndigheten och Datainspektionen (DI).

JK kan utreda om det finns grund till skadestånd, och i så fall betala ut det. DI kan beordra polisen att upphöra med registreringen.

Har varit justitiekansler och tsunamiutredare

• Johan Hirschfeldt är född 1942 och bor i Stockholm. Han var statsrådsberedningens rättschef under regeringarna Carlsson och Bildt.
• Mellan 1992 och 1996 var han justitiekansler. Därefter blev han president för Svea hovrätt.
Efter tsunamikatastrofen 2004 fick han regeringens uppdrag att leda utredningen kring svenska myndigheters agerande.
• Han ledde även den statliga utredningen om det allmännas ansvar enligt Europakonventionen.
• I dag sitter Johan Hirschfeldt i Europarådets Venedigkommission, som sysslar med frågor om den demokratiska rättsstaten. DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.