Svininfluensan

"Förhoppningsvis ingen risk för friska och starka"

Publicerat 2009-04-29 16:20

Det finns mediciner att ta till. Vaccin tas fram så snart producenterna får klartecken. Men är vi ändå mer utsatta för en pandemi i dag på grund av allt resande över världen? "Nej", svarar statsepidemiolog Annika Linde bestämt.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Svininfluensan

DN i Mexiko
Vardagen är på väg tillbaka i Mexiko
"Jag tror att det är en stor konspiration"

Under 1900-talets pandemier dog många miljoner människor världen över. Först var det spanska sjukan 1918-1919. I den beräknas minst 50 miljoner ha strukit med – 35.000 av dem i Sverige.

Fyrtio år senare, 1957-1958, var det asiaten som härjade och kostade över en miljon personer livet. Virustypen var densamma som vid spanska sjukan. Tio år senare grasserade så den senaste stora pandemin, Hongkonginfluensan. Facit för den hamnade på runt miljonen döda.

Att läkekonsten tagit bamsekliv framåt sedan dess vet vi. Men samtidigt luffar vi världen runt på ett sätt som inte var möjligt under förra seklets första hälft. Så hur goda chanser har vi nu, jämfört med då, att mota en smitta i grind?

- Det kommer ju att spridas väldigt snabbare nu jämfört med vad det gjorde 1918, 1957 och 1968 när vi hade de sista stora pandemierna. Detta på grund av vår mobilitet. Men vi är oändligt mycket bättre ställda i dag än vi var 1918 när man inte hade antibiotikum, säger statsepidemiolog Annika Linde till DN.se.

Under nämnda pandemier dog de flesta av lunginflammation, vilket i dag går att behandla med antibiotika (som dock inte biter på virus, bara bakterier). Dessutom ställs diagnosen influensa med lätthet – 1918 visste man inte ens att influensa orsakas av virus. Sedan 1930-talet vet man det, och nu tar det en dag att ställa en influensadiagnos - jämfört med upp till en vecka när asiaten härjade för ett femtiotal år sedan.

Fler människor, tätare kontakter. Så lever vi nu, och det finns ingen anledning att försöka resa mindre eller hålla sitt umgänge inom det egna landets gränser.

- Nej, vi får konstatera att vi har den här rörligheten och det är ingen idé att spekulera i hur vi borde ha gjort. Det vi måste göra nu är att diskutera den situation vi har i dag, säger annika Linde.

Tidigare pandemier har drabbat mellan 20 och 40 procent av befolkningen, så att en ny pandemi också hamnar i den storleksordningen är enligt henne en ”kvalificerad gissning”.

- Men alla är ju inte sjuka på en gång och i stort sett alla överlever. Men det finns ju skäl till att vi jobbar med det här och att vi förbereder oss.

Att säga hur dödlig en eventuellt kommande pandemi skulle kunna vara går inte ens att spekulera om. Men, säger statsepidemiologen, förhoppningsvis inte dödlig alls här i landet.

- Vi hoppas det inte är någon risk alls för dem som är friska och starka. Och att pandemin – om den kommer – blir mild. Men vi kan verkligen inte säga något om det än, säger Annika Linde.

Erika Svantesson

erika.svantesson

Läs mer: Så vet du om du behöver söka vård