Förre Säpo-chefen Anders Eriksson bedömer att FRA-lagen blir underkänd av Europadomstolen. Ändringarna som riksdagen beställt räcker inte, enligt honom.
Centern höll på fredagen en utfrågning om den hårt kritiserade signalspaningslagen. Den ger Försvarets Radioanstalt, FRA, rätt att lyssna på datatrafik och annan kommunikation i kabel som går över Sveriges gräns.
Eriksson, som i dag är ordförande i säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, bedömer att Europadomstolen kommer att fälla den så kallade FRA-lagen, eftersom den brister på fler punkter. Bland annat är den för oprecis när det gäller för vilka ändamål signalspaning får användas.
- Så min tro är att den kommer att fällas, säger Eriksson.
Han anser också att tillstånd för FRA:s signalspaning bör ges utifrån de sökbegrepp som kommer att användas för att till exempel fånga upp e-post. Enligt lagen, som antogs av riksdagen i juni, är det bara spaningens allmänna inriktning som omfattas av tillståndet.
Den före detta Säpochefen menar också att teleoperatörerna inte bör leverera annan information än den som omfattas av tillståndet. Enligt FRA-lagen så ska operatörerna se till att kommunikationsflödet i kablarna görs tillgängligt i sin helhet för FRA.
Eriksson pekar också på att Europakonventionen kräver att den som felaktigt utsatts för intrång i sin korrespondens ska ha möjlighet till upprättelse.
Regering ska senare i höst lägga fram förslag som kompletterar lagen och stärker integritetsskyddet. Enbart de ändringar riksdagen beställt räcker dock inte, menar Eriksson. Han gör sin bedömning utifrån de beslut Europadomstolen tagit när det gäller signalspaning i Tyskland och i Storbritannien. Den brittiska regeringen fälldes i början av juli för brott mot rätten för var och en till sin egen korrespondens.
Centern har föreslagit att FRA:s signalspaning inte ska få riktas mot svenskar och att svenska IP-adresser ska filtreras bort.
- Europakonventionen gör inte skillnad på personer i Sverige och personer i utlandet, säger dock Eriksson.
Statssekreteraren på försvarsdepartementet, Håkan Jevrell, uppger att man håller på att analysera domen i det brittiska fallet.
- Men vår bedömning är ju redan att vi har en lagstiftning som överensstämmer med de mänskliga rättigheterna. Vi har gjort ett gediget arbete och vi har de högsta juristerna i landet bakom oss, säger Jevrell.