Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Försäkringkassan river återkrav för miljoner

Svenska folket är skyldigt Försäkringskassan strax över tre miljarder kronor. Nya rutiner gör nu att tiotusentals personer kan slippa kravet på att betala tillbaka sina skulder till myndigheten.

I juni höjde Försäkringskassan gränsen för när felaktigt utbetalda förmåner inte återkrävs, från 1.000 till 2.000 kronor. Den som har fått upp till 1.999 kronor för mycket kan därmed slippa att betala tillbaka pengarna, förutsatt att det inte handlar om fusk.

Av de återkrav som skickas ut varje år hamnar mellan 25.000 och 30.000 ärenden under den nya gränsen på 2.000 kronor. En grov uppskattning av vilket totalbelopp det handlar om landar på 36 miljoner kronor, årligen.

– Det kan låta som väldigt mycket pengar, men det ska ställas mot de 200 miljarder kronor som vi betalar ut varje år. Vi vill lägga ett ökat fokus på de högre skuldbeloppen, jobba förebyggande för att minska felaktiga utbetalningar och dessutom öka kontrollen, säger Fredrik Falk, verksamhetsområdeschef för återbetalning på Försäkringskassans huvudkontor.

Försäkringskassan ska dessutom ändra rutiner för hur de hanterar skulder som redan finns.

– Vi har sett över möjligheterna att skriva av fler av våra fordringar. Vi vet att vi har ett antal krav som är mer än fem år gamla, där personen saknar betalningsförmåga eller där personen har flyttat från landet och det är närmast utsiktslöst att försöka få tillbaka pengarna, säger Fredrik Falk.

Vi vill lägga ett ökat fokus på de högre skuldbeloppen, jobba förebyggande för att minska felaktiga utbetalningar och dessutom öka kontrollen.

Försäkringskassan räknar med att det här leder till att 10 000–20 000 krav kan komma att rivas. Hur stort totalbelopp det kan bli går inte att säga, men en del av de enskilda kraven kan omfatta upp till tiotusentals kronor.

– Ju högre belopp det är desto mer måste vi tänka efter innan vi avskriver skulden.

Mer än vartannat återkrav beror på att för mycket bostadsbidrag har betalats ut, att det toppar statistiken beror på reglerna för bidraget. Den som söker bostadsbidrag ska uppge sin förväntade årsinkomst. Om inkomsten sedan blir högre betalas för mycket bidrag ut och det uppmärksammas först när myndigheten kontrollräknar året därpå.

En annan vanlig orsak till att för många eller för stora bidrag skickas iväg är att Försäkringskassan gör misstag. Omkring 40 procent av alla återkrav beror exempelvis på att handläggare har matat in fel uppgifter eller att det finns brister i datasystemen.

– Det är viktigt att vi som myndighet inte bidrar till skuldsättning. Vi har fått en ökad medvetenhet om felen som vi begår, men vi är inte nöjda med hur det ser ut nu, säger Fredrik Falk.

Även om en skuld beror på missar gjorda av Försäkringskassan gäller samma återbetalningskrav som för alla andra skulder.

För att samtliga skuldsatta, cirka 160.000 personer, ska bli mer medvetna om att de är skyldiga pengar undersökts nu om uppgifter om skulden kan visas på Försäkringskassans digitala nättjänst Mina sidor. Dessutom ska informationen om hur skulderna kan betalas av bli tydligare, både i brev och på nätet.

Svenskarnas skuld till Försäkringskassan har ökat stadigt i flera år och är nu på strax över tre miljarder kronor. Senaste årsskiftet steg skulden med åtta procent och perioden innan var ökningen på tio procent årligen.

Fakta. Återkrav

• Varje år skickar Försäkringskassan ut 140.000 återkrav, cirka 40 procent beror på misstag av myndigheten.

• 40 procent av samtliga återkrav betalas före förfallodagen och cirka 20 procent betalas under samma år.

• 0,08 procent av alla utbetalningar som görs blir fel på grund av myndigheten själv. Omkring 200 miljarder kronor betalas ut totalt under ett år.

• Svenskarnas skuld till Försäkringskassan har ökat stadigt i flera år och är nu på strax över tre miljarder kronor. Senaste årsskiftet steg skulden med åtta procent och perioden innan var ökningen på tio procent årligen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.