Våldtäktsanmälningarna ökar stadigt för varje år. Det gör inte åtalen. Nu kräver två forskare att lagen ändras så att fler övergrepp kan lagföras.
En ung kvinna följer med en främmande man på efterfest från krogen. Hon har druckit en del och när de kommer till lägenheten vill hon inte ha sex med mannen. Han förgriper sig på henne och hon anmäler övergreppet.
Efter ett par månader läggs förundersökningen ned. Det går inte att bevisa att mannen har använt våld eller hot för att tvinga kvinnan till samlag.
Detta är bara ett exempel på typen av våldtäktsanmälningar som ökat stort i Sverige under 2000-talet och som Eva Diesen, jurist och forskare, och Christian Diesen, professor i processrätt på Stockholms universitet, skriver om i rapportboken ”Övergrepp mot kvinnor och barn” som kommer ut i veckan.
– Tjatsex kallar jag det. Att tjejers nej inte respekteras utan när anmälan kommer till polisen hamnar fallet ofta i en ord mot ord-situation, säger Eva Diesen.
Den viktigaste slutsatsen i boken är den stora ökningen av våldtäktsanmälningar över tid i Sverige och hur dessa haltar med åtalsfrekvensen, anser Diesen. Hon är tydlig med att det inte bara är anmälningarna, utan även brotten som ökar. Offren blir också yngre. Medianåldern i så kallade ”dejtingvåldtäkter” har under 2000-talet sjunkit från 27 till 22 år.
– Våldtäktslagstiftningen är inte utformad efter unga tjejers verklighet. Polisförhören är fokuserade på offrens handlande, ”vad gjorde du för att han skulle förstå att du inte ville?”, i stället för att inrikta sig på killen, vad gjorde han för att förstå att hon inte ville?
Forskarna har studerat cirka 1.200 våldtäktsanmälningar och följt dessa hela vägen från anmälan till utfall. Sedan 1965, då vi fick en sexbrottslag i Sverige, fälls mellan 100 och 200 våldtäktsmän per år. Detta trots att anmälningarna sedan dess har stigit från runt 300 till över 5.000. När sedan 2005 års sexualbrottslag infördes ökade anmälningarna ännu mer, utan att avspegla sig i fler åtal. För att fler övergrepp ska kunna lagföras måste den nuvarande sexualbrottslagen ändras, hävdar forskarna. Våldtäkt måste definieras som ett integritetsbrott och inte, som i dag, som ett våldsbrott.
– Lagstiftningen sätter normer för vad man får göra i samhället och i sexuallivet. Så som den är utformad nu är kvinnor sexuellt tillgängliga tills de säger nej eller gör motstånd. Om lagen bygger på samtyckesrekvisit krävs inga bevis på våld eller hot, utan flyttar över fokus till killen så att han visar att han har gjort något för att vara säker på att hon ville, säger Eva Diesen.
Justitieminister Beatrice Ask har ännu inte hunnit läsa rapporten.
– Men det pågår en översyn av lagstiftningen. Regeringen har tillsatt en utredning som utvärderar 2005 års sexualbrottsreform, och där ingår bland annat att se hur de bestämmelserna har fungerat i praktiken, säger hon.