Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Forskare kritiserar ”enfaldiga riktlinjer” för behandling av depression

Foto: Stina Stjernkvist / TT

Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest skulle ge sämre vård och kosta mer pengar, hävdar 17 nordiska psykoterapiforskare i en artikel på DN Debatt. De vill se en omarbetning av riktlinjerna utifrån ett internationellt perspektiv.

Forskarna vänder sig starkt emot att Socialstyrelsen, enligt deras mening, på ett sätt som beskrivs som ”enfaldigt” och genom förenklingar lyfter fram ett antal behandlingsmetoder inom svensk vård, medan man förbiser andra.

”Förslaget innehåller i många stycken felaktiga tolkningar av aktuell forskning”, skriver forskarna och pekar på att internationell forskning på ett helt annat sätt vägleder motsvarande riktlinjer i grannländer som Danmark, Norge, Finland och Tyskland.

Exempelvis rekommenderar Socialstyrelsen enbart biologiska behandlingar som antidepressiva läkemedel och ECT (elektrokonvulsiv behandling) för personer med allvarligare depression. Forskarna konstaterar att myndigheten i detta sammanhang inte ens nämner psykoterapi:

”Detta kan ställas i kontrast till de danska nationella riktlinjerna som kom 2016 och motsvarande tyska från 2015. Där ges en stark rekommendation om att till dessa patienter ge psykoterapi i kombination med läkemedel”, skriver de 17.

För behandling av lindrig till medelsvår depression och vid ångesttillstånd lyfter Socialstyrelsen fram kognitiv beteendeterapi, KBT, som den bästa psykologiska behandlingen för flertalet diagnoser. Även här säger forskarna ifrån: ”Det är riktigt att KBT är en effektiv metod vid dessa tillstånd, men för depression och sannolikt för flera ångesttillstånd är både psykodynamisk psykoterapi (PDT) och interpersonell terapi (IPT) lika bra.”

Vem vill utbilda sig till psykodynamisk terapeut eller familjeterapeut om Socialstyrelsen avråder från att använda dessa terapimetoder för de vanligaste psykiatriska diagnoserna? frågar sig forskarna, och säger vidare att det är ”utmärkt att fler terapeuter får utbildning i KBT”, men att problemet samtidigt är att ”enfald håller på att ersätta mångfald”.

”För att få en bättre vetenskaplig grund för riktlinjerna rekommenderar vi att de dras tillbaka för att i grunden omarbetas. De förenklingar som förslaget innebär gör att vården blir sämre, att fler riskerar att bli sjukskrivna eller inte återgå i arbete”, skriver de 17, vars underskrifter i DN Debatt-artikeln följer i alfabetisk ordning (se nedan).

De 17 undertecknande forskarna

Helene Amundsen Nissen-Lie, första amanuens i psykologi, Oslo universitet
Anders Broberg, professor i klinisk psykologi, Göteborgs universitet
Per Gustafsson, professor i barn- och ungdomspsykiatri, Linköpings universitet
Stephan Hau, professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet
Rolf Holmqvist, professor i klinisk psykologi, Linköpings universitet
Per Høglend, professor i psykiatri, Oslo universitet
Håkan Johansson, docent i klinisk psykologi, Lunds universitet
Carsten Rene Jørgensen, professor i klinisk psykologi, Aarhus universitet
Mikael Leiman, professor i psykologi, Östra Finlands universitet, tidigare president i den europeiska sektionen av Society for Psychotherapy Research (SPR)
Steinar Lorentzen, professor i psykiatri, Oslo universitet
Björn Philips, docent i klinisk psykologi, Stockholms universitet
Stig Poulsen, docent i klinisk psykologi, Köpenhamns universitet, president i den europeiska sektionen av SPR
Helge Rønnestad, professor i klinisk psykologi, Oslo universitet, ordförande för kommittén för utbildningsforskning, SPR
Christer Sandahl, professor i beteendevetenskap, Karolinska institutet
Rolf Sandell, professor i klinisk psykologi. Lunds universitet
Sverre Varvin, professor i psykiatri, Högskolan i Oslo och Akershus
Theresa Wilberg, professor i psykiatri, Oslo universitet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.