Sverige

Forskare: Natomedlemskap kan öka rysk aggression

Amerikanska B52:or övar minfällning på svenskt territorium i helgen.
Amerikanska B52:or övar minfällning på svenskt territorium i helgen. Other: US. AIR FORCE/AP

I helgen övar Nato minfällning vid Ravlunda skjutfält i Skåne. Nu varnar två forskare vid Försvarshögskolan Sverige för att ansluta sig till alliansen. ”Ju starkare hotet från väst upplevs, desto mer desperat kan vi anta att Ryssland kommer att agera”, skriver de på DN Debatt.

En DN/Ipsos-undersökning presenterad i början av året visade att stödet för att gå med i Nato hade ökat från 28 procent i april 2014 till 33 procent i december samma år.

Samtidigt hävdar kritiker att Sverige redan har ett för tätt samarbete med USA och Nato. I maj gick till exempel Vänsterledaren Jonas Sjöstedt och Miljöpartiets utrikespolitiske talesperson Valter Mutt ut och kritiserade den internationella flygövningen Arctic Challenge Exercise och den amerikanskledda marinövningen Baltops – som just nu pågår i Östersjöområdet.

Sjöstedt var bland annat kritisk mot att amerikanska B52-plan skulle öva minfällning på svensk mark i samband med Baltops – något som sker vid Ravlunda flygfält i Skåne nu på lördag.

I samband med Arctic Challenge Exercise greps tio aktivister som hade gått in på F21:s flygfält i Luleå för att protestera mot övningen.

Och nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

På tisdagens DN Debatt skriver två forskare vid Försvarshögskolan att Sverige bör stanna utanför alliansen. De anser att ett svenskt medlemskap skulle cementera den ryska bilden av en aggressiv och respektlös västallians och riskera ytterligare aggression från ryskt håll.

”Vi menar dock att rysk aggressivitet åtminstone delvis bör ses som en produkt av den Nato-utvidgning som allt djupare har trängt in i det Ryssland ser som sin intressesfär, och som därmed kränkt rysk stormaktsidentitet. Ju starkare hotet från väst upplevs, desto mer desperat kan vi anta att Ryssland kommer att agera för att bekräfta denna stormaktsidentitet”, skriver Linus Hagström, professor i statsvetenskap, och Tom Lundborg, lektor i statsvetenskap.

Enligt forskarna orsakade Sovjetunionens sönderfall en identitetskris i Ryssland, som fick allt svårare att upprätthålla sin identitet som ledande stormakt. De senaste årtiondena har Nato och EU spätt på krisen genom att utvidga österut och erbjuda forna Sovjetrepubliker partnerskapsavtal, hävdar de.

”Forskningen visar att stater kan reagera på sådana identitetshot på olika sätt – till exempel genom skam, förnekelse eller, som i Rysslandsfallet, en känsla av att vara kränkt. Den stat som känner sig förolämpad, till exempel för att den inte erkänns som stormakt, försöker troligen bevisa att den visst är en stormakt. Behovet av att säkerställa identiteten kan då antas föda aggression.”

Därför rekommenderar de inte att Sverige ska gå med i Nato.

”Sveriges säkerhetsproblem kommer inte att försvinna genom att stanna utanför organisationen. Men de kommer heller inte att lösas om vi går med i den”, skriver de.