Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Forskare oroliga över flimrande led-lampor

”Populariteten ökar för led-lamporna, men precis som när halogenlamporna introducerades, finns det många dåliga produkter på marknaden”, säger Michael Lindberg, delägare och butikschef i en belysningsbutik på Södermalm i Stockholm.
”Populariteten ökar för led-lamporna, men precis som när halogenlamporna introducerades, finns det många dåliga produkter på marknaden”, säger Michael Lindberg, delägare och butikschef i en belysningsbutik på Södermalm i Stockholm. Foto: Lisa Mattisson

Allt fler hem och arbetsplatser lyses upp av led-lampor. Men experterna är oroliga för det osynliga flimret vid dåliga konstruktioner.

– Konsumenterna har ingen chans att avgöra vilka lampor som är bra, säger Hillevi Hemphälä vid Lunds tekniska högskola.

Sedan den första restriktionen mot glödlampor infördes, för sex år sedan, pågår ett successivt utbyte av belysning i hemmen, på arbetsplatser och i offentliga miljöer.

Inledningsvis hette ersättarna lågenergi- och halogenlampor. Men nu växer populariteten för lysdioderna, så kallade led-lampor.

– Användningen av led ser ut att öka, framför allt inom den offentliga sektorn, längs vägar och gator, inom industrin och i våra hem. Samtidigt finns dock mycket av den äldre belysningen kvar, säger Peter Bennich på Energimyndigheten.

Tekniken med led är revolutionerande och energisparande. Forskarna bakom tekniken mottog Nobelpriset förra året. Men nu höjs varningstecken för att marknadsutvecklingen accelererat för snabbt.

– Led-tekniken har en fantastisk potential, men den är inte färdig än, säger Hillevi Hemphälä, doktor och forskare vid institutionen för Designvetenskaper på Lunds tekniska högskola.

Senare i år släpper Hemphälä resultatet från en laboratorieundersökning av ett 50-tal led-lampor på den svenska marknaden. Hemphälä kan redan nu avslöja att resultaten visar på allvarliga brister hos flera produkter.

– Branschen kommer säkert inte bli glada. Vissa produkter är väldigt bra, men många är urusla. Konsumenterna har ingen chans att avgöra vilka som är bra. Prislappen är inte heller till någon hjälp, säger Hillevi Hemphälä.

Problemet är inte led-tekniken i sig, menar Hemphälä. Det är hur många armaturer och lampor är konstruerade.

På marknaden finns det flera led-armaturer som drivs med pulsande drivspänning. Det är en billigare konstruktion, som underlättar dimning och ökar lampornas livslängd, enligt Hemphälä.

Men den styrningen förstärker lampornas modulation, det vill säga att de inte lyser kontinuerligt utan tänds och släcks med hög hastighet, säger Hemphälä. Då skapas ett flimmer från lamporna, ofta osynligt för individen men möjligt att uppfatta för hjärnan och näthinnan.

Per Nylén, avdelningschef på Arbetsmiljöverket, säger att det osynliga flimret sedan länge är ett välkänt problem. Flimret från gamla lysrör och bildskärmar har gett upphov till huvudvärk, koncentrationssvårigheter och ögonbesvär, säger han.

– Jag är orolig för att den positiva utvecklingen bryts. Jag ser en risk att fler människor kommer uppleva oklara symptom när de befinner sig i miljöer som lyses upp av led-armaturer med undermåliga styrdon, säger Per Nylén.

Mats Holme, vd på Belysningsbranschen, håller med om att flimmer bör undvikas. Samtidigt är det inte möjligt att i det här skedet ställa sådana krav på leverantörerna, säger han.

– Det är inte helt klarlagt vilka eventuella negativa hälsoeffekter som flimret har. Det är något som forskarna i lugn och ro måste ta reda på. Mitt råd är att vända sig till de välkända varumärkena, säger Mats Holme.

Peter Bennich på Energimyndigheten säger att de etablerade belysningsleverantörerna är medvetna om flimmerproblematiken – men han öppnar för att föreskrifterna kan komma att skärpas.

– Lagstiftningen är till för att säkerställa att de dåliga produkterna försvinner. Det är irriterande med flimmer och man ska ta det på allvar, säger Peter Bennich.

Han är samtidigt tydlig med att led-lamporna blir bättre och bättre.

– De kan numera dra så lite el som en tiondel av vad en glödlampa gör, och många människor är nöjda med att lamporna har fått en bättre färgåtergivning. Det har skett otroligt mycket i utvecklingen.

Fakta. Så fungerar led

• En lysdiod (led) består av ett antal skikt av halvledarmaterial. I lysdioden omvandlas elektricitet direkt till ljuspartiklar, fotoner. Det gör ljuskällan mer effektiv än andra ljuskällor där det mesta av elströmmen går åt till värme och bara en liten del omvandlas till ljus.

• Led-tekniken genererar ljus med hjälp av elektronrörelser i halvledare. I led-lamporna finns alltså inga metalltrådar som upphettas, vilket det gör i glödlampor och halogenlampor.

Tips. Kolla lampan

Per Nylén på Arbetsmiljöverket har ett tips till den som vill kontrollera om en ljuskälla flimrar:

”Använd kameran på mobiltelefonen. Håll den så nära ljuskällan som möjligt. Om du kan se ett zebramönster i bilden, med svartvita vertikala ränder, tyder det på att ljuskällan avger ett flimmer. Ju tydligare mönster, desto mer flimrar lampan.”

Fakta. Miljön

Så bra är led för miljön:

  • Led-lampan håller upp till 15 gånger längre än glödlampan och drar ungefär 80 procent mindre el. De innehåller inget kvicksilver.
  • Från 1 september år 2013 är det krav på att alla led-lampor för hembelysning ska ha färgåtergivning Ra 80 eller bättre. Det betyder att lampan återger färger på olika föremål bra.
  • Sedan 1 mars år 2014 finns skärpta krav på kvaliteten på led-lampor, både vad gäller livslängd och hur mycket av det ursprungliga ljusflödet som måste finnas kvar efter 6.000 timmar.