Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Forskare: Så påverkar mobilen din hjärna

Foto: Fredrik Sandberg/TT

De smarta telefonerna gör oss förmodligen inte så kloka som namnet ger sken av. Tvärtom kan en hjärna som ständigt tvingas skifta fokus påverkats negativt. DN har tagit hjälp av två hjärnforskare för att ta reda vilken påverkan multitasking har på våra hjärnor.

Nästan tio år efter att Apples vd Steve Jobs lanserade den första generationens iphone är tanken på att leva utan mobiltelefon otänkbar för de allra flesta. Signaler om nya meddelanden, e-post, vänförfrågningar, nyhetspushar och retweets har för många blivit en lika självklar del av vardagen som att äta eller sova. Men för vår hjärna, som är densamma idag som för 40.000 år sedan, har navigerat i tillvaron utan hjälp av en smart telefon, innebär de ständiga uppdateringarna ett stressmoment som kan få ödesdigra konsekvenser.

– Evolutionen tar jättelång tid. Tio år med smarta mobiler är en poff i historien, säger Katarina Gospic, doktor i kognitiv neurovetenskap utbildad vid Karolinska institutet.

En uppmärksammad studie från 2013 sades visa att den genomsnittliga användaren av en smart telefon kollade mobilen 150 gånger per dag. Siffran är sannolikt något daterad men ändå ”ett bra riktmärke” för hur mobilen intervenerar i våra vardagsliv, enligt Katarina Gospic.

– Vår hjärna är så smart att den reagerar på allt som sticker ut. Det är det som är problemet. Sitter du i en tyst miljö och det piper till så registrerar hjärnan vad som sker, även om det piper var femte minut.

Varje gång vår uppmärksamhet riktas mot ett nytt meddelande, pushnotis eller vänförfrågan tar hjärnan en paus från det vi egentligen sysslar med. De ständiga avbrotten påverkar vår förmåga till koncentration och fokusering.

– Problemet med det är att det tar upp till 25 minuter att återfå fokus. Det är som att starta och stänga av en bilmotor, det tar tid innan den blir varm och det stör dina tanketrådar, säger Katarina Gospic.

Katarina Gospic liknar hjärnan vid en muskel som mellan ansträngningarna behöver återhämtning, men som snuvas på vilan av de ständiga uppdateringarna.

– Ingen tränar biceps 16 timmar om dagen utan att vila. Det vore helt knäppt. Men samtidigt har vi den förväntningen på vår hjärna. Vi tror att vi kan trycka på play och sen ska den vara i gång i 18 timmar dag efter dag. Så fungerar det ju inte, säger hon.

Det kan upplevas stressande när omvärlden ständigt pockar på vår uppmärksamhet genom meddelanden, noteringar och pushar.

Henrik Jörntell, forskare i neurofysiologi vid Lunds universitet, poängterar att våra hjärnor visserligen har en inbyggd förmåga att byta uppgifter och fokus flera gånger om dagen. Det är en nedärvd funktion som förmodligen varit viktig under hjärnans evolution.

– Men frågan är vad som händer om vi byter uppgift väldigt ofta. Kan det överbelasta systemet? Att tvingas byta uppgift gång på gång skulle kunna leda till sjukliga förändringar i hjärnan, säger han. 

I dagsläget är det visserligen omöjligt att säga hur våra hjärnor på längre sikt påverkas av att vara ständigt uppkopplade. Studierna som finns på området är enligt Henrik Jörntell av varierande kvalitet och de vetenskapliga metoderna är ofta ”grovhuggna” med en svag koppling till möjliga underliggande mekanismer. Men när hjärnans reaktion på återkommande stress och koncentrationstörningar undersökts har man gjort en del oroande fynd, enligt Henrik Jörntell.

– Ständiga koncentrationspåkallande moment skulle kunna leda till kronisk stress. Kronisk stress gör att man driver hjärnan in i andra aktivitetsmönster än vad den är designad för att klara av under en längre tid. Hjärnan behöver mycket återhämtning, det är därför vi behöver nattsömn, och förmodligen har hjärnan normalt sett många återhämtningsperioder även under dagen. Får hjärnan inte vila emellanåt så händer det något – oklart vad – i de så kallade nervcellskretsarna. Det i sin tur verkar leda till att hjärnvävnaden faktiskt krymper. Det är ett ganska klart tecken på hjärnskada som liknar den som uppstår vid demens, säger Henrik Jörntell.  

Flera studier har kunnat visa på hur hjärnan hos individer som under en längre tid levt under hög upplevd stress påverkats negativt.

– När man undersökte deras hjärnor så såg man att hjärnbarkens volym var mindre än normalt. 

Liknande resultat uppnådde en grupp forskare vid Karolinska institutet, vilket DN berättat om tidigare.

När hjärnbarkens volym blir mindre försämras vårt minne. En annan konsekvens är att hjärnan helt enkelt fungerar sämre och vi fattar sämre beslut.

– Risken med en minskad hjärnbarksvolym är att man mer än vanligt går över till impulsiva handlingar. Vid beslutsituationer man ställs inför tar man bara en lösning som dyker upp i stället för att lägga tid på att fundera igenom beslutet, säger Henrik Jörntell.

Mot de eventuella riskerna att drabbas av stress och hjärnskador ställs mobiltelefonens lockelser. Alla likes, nya följare och retweets kickar i gång hjärnans belöningssystem vilket i sin tur uppmuntrar mer av samma beteende, enligt Katarina Gospic. Hon brukar jämföra vår relation till mobilen med en skål full av lösgodis.

– Står det en godisskål framför oss kommer vi att äta av den även fast vi vet att vi inte borde. Äter vi en bit säger hjärnans impulser åt oss att vi bara vill ha mer. På samma sätt fungerar bekräftelse vi får från de sociala nätverken.

I länder som Frankrike och Tyskland förs just nu en diskussion om att göra det otillåtet för arbetsgivare att kräva av sina anställda att ta emot och svara på e-post efter arbetstid. Detta efter allt fler varningar om arbetsrelaterad stress och ”digital utbrändhet” till följd av att alltid vara nåbar. Men det främsta sättet att få kontroll över sin uppkopplade tid är enligt Katarina Gospic att koppla ner.

– Det viktiga är att det är du som bestämmer. Sätt upp regler för när, hur och varför du ska vara uppkopplad. Använd mobilen med en intention, säger hon.

Och – tro det eller ej – det fanns en tid före mobiltelefonen.

– Många säger att det gick jättebra att leva före 1993 också.

Så uppkopplade är svenskarna

97 procent av svenskarna har en mobiltelefon och 77 procent en smart mobil.

76 procent använder internet i mobilen, 62 procent gör det dagligen.

92 procent av svenskarna har en dator och 90 procent har bredband hemma.

59 procent har en surfplatta.

I genomsnitt använder vi internet totalt 21 timmar i veckan, varav drygt 8 timmar via internet i mobilen.

Källa: Internetstiftelsen i Sverige, rapporten "Svenskarna och internet 2015"

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.