Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Forskare: Surfplatta hot mot barns lärande

Foto: Jessica Gow / Scanpix
Surftelefon. Spelkonsol. Bärbar dator. Surfplatta. Ungefär så lyder många önskelistor till tomten. Men tiden framför skärmarna hotar barns läsning, lärande, kreativitet och framtida relationer, hävdar experter.

– Tiden tas från andra aktiviteter som är mer utvecklande än tid vid datorn, säger Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, som forskar om datorspel och lärande och dessutom gärna spelar själv.

De senaste åren har användningen av datorer, datorspel och andra skärmaktiviteter exploderat bland barn och unga. År 2011 såldes datorspel för 1,6 miljarder kronor, enligt Dataspelsbranschen. Då är inte digital försäljning, appar och spelprenumerationer medräknade. Enligt Stiftelsen för Internetinfrastruktur (IIS) är hälften av alla 3-åringar ute på nätet och 40 procent av 2-åringarna. Från 14 års ålder är 9 av 10 ute på nätet dagligen.

Aktiviteterna skiftar förstås, men spel, chattar och sociala nätverk dominerar. Det saknas undersökningar om vad det är barn INTE längre gör. En viss del av ökningen för de digitala medierna beror på att barn och unga – till sina föräldrars stora irritation – har flera medier i gång samtidigt; musik, tv, Facebook och läxläsning pågår gärna parallellt och ljudligt.

Att läsning minskar är också belagt. Professor Monica Rosén, också hon vid pedagogiska institutionen på Göteborgs universitet, har påvisat ett starkt samband mellan internets framväxt, minskad fritidsläsning och sämre läsförståelse.

– Barnen får ett fattigare språk, kan färre ord och missar nyanser, säger Monica Rosén.

På sikt blir konsekvenserna allvarliga.

– Nyckeln till allt lärande är att förstå vad man läser, säger hon.

De senaste två åren har användningen av mobilt internet tagit rejäl fart. Bland de mest nedladdade apparna till mobiler och surfplattor finns massor av barnspel. Mobiler eller surfplattor sätts i händerna på barnen på bussen, på restaurangen eller närhelst barnen riskerar att bli rastlösa.

– Barn nu behöver aldrig ha tråkigt, säger Jonas Linderoth som anser att det kommer påverka barns kreativitet.

– Det är en klyscha, men att ha tråkigt är all kreativitets fader och moder, säger han.

Den spontana leken får sannolikt också stryka på foten när barn tillbringar allt mer tid framför skärmar av olika slag. Gunhild Westman, tidigare lektor i pedagogik vid Uppsala universitet och som forskat på barns lek, anser att naturlig lek är avgörande för barns utveckling.

– De bearbetar känslor och upplevelser, känner man sig arg blir man kanske ett lejon eller en farlig dinosaurie i leken. De utvecklar språket genom att använda vuxenspråk när de har vuxenroller i leken. I den naturliga leken hittar barnen på allt själva, i datorn får de bara välja mellan spelskaparnas färdiga alternativ, säger Gunhild Westman.

Sociala medier tar också mycket av barns och ungas, särskilt flickors, tid. Men elektroniskt umgänge skiljer sig från umgänge i verkligheten. I verklig lek avbryter barn exempelvis rollekar när de blir osams och jobbar tillsammans för hitta en lösning så att leken kan fortsätta. På nätet går det att stänga av eller gå ifrån när det blir jobbigt.

– Risken är att det leder till att barnen växer upp och bli sämre på att hantera mänskliga relationer, säger Gunhild Westman.

Barn och unga på nätet

• Den dagliga användningen av internet har ökat med nära 40 procent bland skolbarn i låg- och mellanstadiet, jämfört med förra året.
• Barn i åldern 12–15 år har tillgång till flest internetuppkopplingar – via stationära datorer, bärbara datorer, mobil uppkoppling eller via en tv eller en spelkonsol–— av alla i befolkningen.
• 96 procent av 12–15-åringarna har tillgång till en bärbar dator jämfört med 74 procent i befolkningen som helhet. 85 procent har tillgång till en mobiluppkoppling jämfört med 55 procent i befolkningen som helhet.
• Hälften av treåringarna använder internet och 40 procent av tvååringarna.
Källa: Stiftelsen för Internetinfrastruktur
(TT)

Flickor och pojkar på nätet

• Flickor kommunicerar mer via elektroniska medier mer än pojkar. Nästan alla flickor skickar dagligen SMS. Flickor är mer aktiva i att besöka sina sociala nätverk och i att lägga upp foton och publicera var de befinner sig.
• Flickor använder internet mer när de är på väg och har oftare tv:n på i bakgrunden när de är online.
• Den stora skillnaden mellan unga män och kvinnor gäller bloggande. Över hälften av flickorna i åldern 14–21 år skriver eller har skrivit på en egen blogg. Mer än tre av fyra läser andras bloggar. Motsvarande siffror för de unga männen är 12 procent som skriver eller har skrivit en blogg och omkring 30 procent som i bland läser andras bloggar.
• Det digitala spelandet utmärker de unga männen. 37 procent av pojkarna i åldern 12–25 år spelar dagligen jämfört med 11 procent av flickorna.
Källa: Stiftelsen för Internetinfrastruktur (TT)

Barn och unga vid skärmen

• 98 procent av barn och unga i åldrarna 9–16 år tittar på tv minst en timme per dag. Motsvarande siffra bland 2–9-åringar är 97 procent.
• 93 procent av barn och unga i åldrarna 9–16 år är på nätet minst en timme per dag, bland 2–9-åringar är siffran 51 procent.
• 84 procent av barn och unga i åldrarna 9—16 år spelar dator- eller tv-spel minst en timme per dag, bland 2–9-åringar 65 procent.
• 87 procent av barn och unga i åldrarna 9–16 använder mobilen minst en timmer per dag, bland 2–9-åringar 16 procent.
• Flera aktiviteter kan pågå samtidigt.
Källa: Statens medieråd 2010 (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.