- Det är ingen mening att hålla föräldramöte när föräldrarna kan få den informationen genom andra kanaler. Det görs bättre via e-post eller veckobrev, säger läkaren och projektledaren för Föräldrastödsprojektet, Anna Sarkadi.

Den kvalitativa undersökningen, som DN.se tagit del av, är gjord bland föräldrar till barn i åldrarna 7-12 år. Lärare har också intervjuats om deras syn på föräldramötena.
- Det saknas vetskap bland lärare hur de ska utforma föräldramötena. Man håller mötena enligt hävd och gammal tradition, säger Anna Sarkadi.

Föräldrarna vill prata om vardagliga saker som när barnen ska lägga sig, hur länge andra föräldrar tillåter sina barn att bara ute och hur läxläsning hanteras.
Birgitta Kerstis, barnsjuksköterska och som skrivit rapporten.
- Jag hajade till över att lärarna var så osäkra när det gäller föräldramötena. Det står inget i skollagen, man gjorde inga uppföljningar och en del tyckte det var lite kymigt att ha mötena, säger hon.

Många lärare upplevde att det var svårt att få föräldrarna att komma, men det fanns undantag. Birgitta Kerstis pekar på att föräldrarna till friskolebarn var mer engagerade. Samtidigt hade lärare till barn med speciella behov i en kommunal skola, gjort föräldramötet till en träff för hela familjen. Barnen hade bakat och föräldrarna fick fika.
- Då fick man total uppslutning och mötet blev inte så formellt, säger Birgitta Kerstis.

Projektledaren Anna Sarkadi tror att föräldramötena ska kompletteras med öppna föreläsningar där olika ämnen diskuteras. Det kan handla om droger, internetvanor eller mobbning.
- Skolhälsovården kan få en ny roll, det är kanske inte så att ansvaret för mötena ska ligga på läraren. En del tycker att mötena är terminens svåraste möte där man riskerar få alla föräldrar mot sig, säger Anna Sarkadi.

Forskarna har gjort undersökningen på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut som uppföljning till Föräldraprojektet som initierats av regeringen.