I sommar startar ett omfattande forskningsprojekt för att få bukt med skolbränderna, ett problem som kostar samhället mångmiljardbelopp.
Som DN avslöjade på lördagen har antalet anlagda skolbränder fördubblats den senaste tioårsperioden. Dessutom är det dubbelt så vanligt att skolbränderna är anlagda än andra typer av eldsvådor.
Varken polisen eller andra ansvariga myndigheter har något samlat grepp om fenomenet som kostar samhället enorma belopp och som skapar stora problem för samhället.
Styrelsen Svensk brandforskning, Brandforsk, har samlat in 17 miljoner som ska finansiera forskning under fem år kring anlagda bränder där skolbränderna ingår som en viktig del.
- Vi hoppas kunna börja projektet med inriktning mot skolbränderna eftersom problemet där är stort, växande och dyrt men möjligt att påverka, säger Åke Fors som är projektansvarig.
Att något måste göras är uppenbart, enligt Göran Hassler, brottsförebyggande metodutvecklare vid polisen i nordvästra Skåne.
- Det låter oskyldigt när man pratar om en brand i en papperskorg men är i grunden väldigt allvarligt. Det kan leda till enorm skada för samhället, säger han.
I Göteborg har Räddningstjänsten numera en nära kontakt med skolorna för att försöka förhindra skolbränder innan de uppstår. Trots att Göteborg drabbades av 28 anlagda skolbränder under 2007 är den uppåtgående trenden på väg att brytas.
- När en skola brinner vet vi att det föregås av små händelser, till exempel att man eldar på en lekställning eller kastar smällare vid skolan. Ser vi att det här har hänt tar vi kontakt med skolan och frågar om de har uppmärksammat problemet. Sedan försöker vi välja ett åtgärdspaket tillsammans med dem. Ju tidigare man avbryter, desto bättre, säger Kristina Lindfeldt, brandingenjör på Räddningstjänsten i Göteborg.
Samverkan med skolorna startade för ett par år sedan och har redan gett resultat, enligt Kristina Lindfeldt.
- Det är viktigt att jobba med helheten och att prata om konsekvenserna med ungdomar. Vi är glada att siffrorna nu rör sig nedåt. Men vi kanske inte ser den stora effekten av insatserna förrän om några år, säger hon.
Brandskyddsföreningen bedömer kostnaden för bränderna till minst en halv miljard per år.
- Oftast är det unga som orsakar bränderna. Man har tänt eld för att man mår dåligt, för att man har tråkigt eller vill ha uppmärksamhet. Ofta är det inte meningen att följderna ska bli så stora som de blir, säger Susanne Hessler, som leder projektet "skolan brinner" på Brandskyddsföreningen.