Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Forskningsminister vill se över systemet

Foto: Eva Tedesjö

Forskningsbidrag samlas på hög i stället för att användas, visar DN:s granskning.

Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), vill se över systemet så att fler unga och kvinnliga forskare får ta del av pengarna.

Som DN berättade på söndagen blir en stor del av forskningsbidragen till landets lärosäten överstående varje år. Redan för fem år sedan kritiserade Riksrevisionen att forskningsbidragen inte förbrukades, och myndigheten anser att problemet kvarstår.

Nästan 17 miljarder blev överstående av forskningsbidragen på landets lärosäten förra året. Är det rimligt?

– Det följer de ökade forskningsanslag som vi har sett. Vi behöver alltid se över att våra forskningsmedel används på absolut mest effektiva sätt. Att det är de forskningsprojekt som har möjlighet att dras igång som finansieras. Att pengarna läggs på hög är en tendens, det tar tid att bygga upp ett nytt forskningsprojekt. Men om bidragen inte används är det naturligtvis ett problem, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

De DN har talat med säger att en anledning till att det ser ut så här är att ett litet antal forskare får ett stort antal bidrag och inte hinner förbruka dem. Kan systemet bli mer effektivt?

– Det kan mycket väl vara så att mycket medel går till samma personer och att det skapar ineffektivitet och minskad konkurrens som kan leda till att vi inte får fram den bästa forskningen eller de bästa forskarna. Vi behöver bygga upp fler starka forskningsmiljöer och även se till att fler unga forskare och kvinnor kan vara med och konkurrera så att vi bygger en stark forskning långsiktigt. 75 procent av alla professorer är män och även relativt det har de en högre forskningsfinansiering än vad kvinnor har.

Många på universiteten efterlyser högre basanslag för att täcka anställningar, så att forskningsbidragen inte behöver hamstras till löner. Är det aktuellt att titta på?

– Det är en av de saker som statsministern sa i regeringsförklaringen. Vi ska öka basanslagen så vi kan ha en större långsiktighet.

Vad tycker du om anställningstryggheten i högskolevärlden, är den tillfredställande?

– Nej, det är en av sakerna vi ser som ett problem med forskarkarriärerna. Man staplar visstid och man är väldigt beroende av sin professor som ung forskare. Här behöver vi tydligare karriärvägar för unga forskare. Fler måste våga satsa på en forskarkarriär så vi inte går miste om de bästa talangerna.

Forskningsbidragen har ökat under de senaste åren och satsningen har framför allt varit på starka miljöer och naturvetenskap. Vad vill regeringen satsa på framöver?

– Det är en av de saker vi ska diskutera nu inför kommande forskningsproposition. Vi vill främja så fri forskning som möjligt, men life science och klimat har vi pekat ut som extra viktiga områden.

Riksrevisionen belyste det här problemet redan för fem år sedan och anser att inte särskilt mycket har hänt. Varför är det så?

– Vi får diskutera det här med lärosätena och forskningsfinansiärerna. Förra regeringen investerade mycket, men vi måste se till att vi också får ut mycket av investeringarna.