Svenska folket är oftare förkylda och i längre perioder - framför allt på hösten. Sjukfrånvaron kostar samhället miljarder. Och enligt forskarna är den viktigaste orsaken den explosionsartade ökningen av andelen barn som går i förskola.
– Vi har barnen längre perioder på dagis och de släpar hem en massa virus. Om man jämför med hur det såg ut på 60-talet är det en enorm skillnad, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Enligt en rapport från Statistiska centralbyrån, SCB, hade 12 procent av 1-6-åringarna någon form av offentlig barnomsorg år 1972.
2009 var 86 procent av alla barn i åldern 1-5 år inskrivna i någon förskoleverksamhet. Bland 4-5-åringarna gick nästan alla, 98 procent, i förskola.
Samtidigt har den korta sjukfrånvaron ökat. Bara mellan första kvartalet i år jämfört med första kvartalet 2010 steg den med omkring 0,3 procenenheter bland anställda på privata företag.
– Jag kollar på siffror från 1988 och framåt och ökningen har varit stadig under de senaste åren, säger Marianne Sparr Jonsson, som återkommande sammanställer rapporter för Svenskt Näringsliv om tidsanvändning bland 230 000 privatanställda.
Enligt företagshälsovårdsföretaget Previa är förkylning den vanligaste orsaken till sjukanmälan, var fjärde person som ringer sig sjuk till jobbet uppger förkylning som anledning.
Att just förskolor är en vanlig smittkälla är inte så märkligt, menar Eva Maria Fenyö, professor i immunologi på Lunds universitet. Större folksamlingar innebär i regel alltid en risk att stöta på virus och det enklaste sättet att skydda sig är att tvätta händerna och undvika att peta sig i ansiktet kring mun, näsa och ögon.
– Intressant är att i samband med att den så kallade svininfluensan var på tapeten så var det ett väldigt fokus på att tvätta sig och använda handsprit. Och då minskade också förkylningarna kraftigt, säger Eva Maria Fenyö.
Att förkylningarna ökar på hösten och vintern beror alltså inte på att det blir kallare då. Det finns inga studier som kunnat visa på att tillfällig nedkylning har någon som helst effekt som gör människor mer mottagliga för något av de omkring 400 olika förkylningsvirus som hela tiden är i omlopp.
I stället handlar det om att vi åter rör oss mer inomhus, i trängre utrymmen med sämre luft.
– Luften blir annorlunda när det är vintrigt och kallt, slemhinnorna blir lite skadade och första barriären vi har i immunförsvaret kan brista lite grann, säger Björn Olsen.
Ibland kan det kännas som om förkylningen aldrig går över - men det stämmer inte, menar Björn Olsen. Kroppen har vanligen bekämpat viruset inom en vecka. I stället handlar det om att man lätt kan snappa upp ett nytt virus som direkt avlöser det förra.
– Många av förkylningsvirusen ger ingen långvarig immunitet. Det är inte som med vattkoppor att man har det en gång och sedan är det över. Man kan drabbas av flera förkylningar på raken, så det känns som samma sjukdom, säger Björn Olsen.