Greenpeaceaktionen mot Forsmarks kärnkraftverk, som gjordes för att väcka debatt kring riksdagens godkännande av att bygga nya kärnkraftverk, har väckt frågetecken kring kärnkraftsverkens säkerhet, det så kallade skalskyddet, som ska säkra anläggningarna från yttre hot. Hade Forsmark, Ringhals eller Oskarshamnsverken klarat en mer våldsam terroristattack?

Frågan är svår att svara på. Det fysiska skyddet i atomkraftverken ska fungera ungefär som en lök, där varje skal ska utgöra ett hinder mot våldsamma attacker utifrån. Staketet runt om byggnaderna är första skyddet, men de kan inte hindra någon från att tränga in, utan är avsett att fördröja och larma. Men skydden därefter, det så kallade skalskyddet i form av elektronisk övervakning, olika slags slussar och själva kärnkraftverkets betongtjocklek är hemligstämplad information.

Enligt Tomas Hägg, biträdande informationschef på Forsmark, så fungerade skalskyddet väl under Greenpeaceaktivisternas aktion förra veckan och han bedömer chanserna som små att någon skulle lyckas ta sig in i reaktorns vitalare delar.

– Men ingenting är säkert. Några hundraprocentigt säkra system existerar inte, säger Tomas Hägg.

– Vi anpassar oss efter den situation som vi befinner oss i. Samtidigt kan jag ju inte säga hur vårt skalskydd är uppbyggt, sådan information skulle ju försvaga skyddet. Det jag kan säga är att det kvittar om aktivister står på asfalten eller på taket. Det går inte att skada anläggningen på det viset, säger Tomas Hägg och hänvisar till Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Vi uppfyller ju de säkerhetskrav som myndigheten ställer.

Men Forsmarks uppgifter om att de följer myndigheternas regler, lagar och skyddskrav stämmer inte. I stället är det så att svensk kärnkraftsindustri kraftigt underskattat de nya regler för hur det fysiska skyddet av verken ska uppfyllas. Och trots att reglerna infördes 2007, så har anläggningarna ännu inte hunnit i kapp. För att ändå få fortsätta driften så har kärnkraftsverken beviljats långa uppskov med åtgärderna för att höja säkerheten, (här finns uppskovsbeslutet för Forsmark, se länk). Som motprestation har kärnkraftsbranschen tvingats gå med på hemliga krav för att de ändå kunna upprätta en bassäkerhet eller olika former av tillfälliga lösningar som kan täcka de brister som finns i anläggningarna.

Vad det är för brister är inte känt. Av uppskovsbeslutet framgår det att det är brister i den fysiska säkerheten som just gäller skalskyddet, detaljer i byggnadskonstruktionen och reaktorns reservövervakningsplats. Men vad DN erfar så gäller det tusentals punkter, vilket också är skälet till att det handlar om åtgärder som kräver lång tid och omfattande planering.

– Om Tomas Hägg säger att de uppfyller statens krav så får det stå för honom. Men för det första har Forsmark liksom flera andra kärnkraftsverk inte lyckats hålla tidtabellen. Dessutom underskattade verket från början hur mycket som behövde göras för att uppfylla de nya reglerna som började gälla från 2007, säger Stig Isaksson från Strålsäkerhetsmyndigheten, som också medger att även myndigheten hade svårt att uppskatta omfattningarna.

– Vi gick ju ut till kärnkraftsproducenterna innan 2007 och bad dem om att ange sina konsekvenser av de nya säkerhetsreglerna. Sett i backspegeln så gjorde de flera felbedömningar i sina konsekvensutredningar.

Stig Isaksson kan inte närmare beskriva vad det är för brister i till exempel Forsmarks kärnkraftsverk. I bilagan till uppskovet står fler detaljer, men den delen av beslutet är också hemligstämplad.

– Men det handlar om ombyggnader av vissa delar, och i Forsmark så finns det tre reaktorer, så det är klart att det kan handla om många åtgärder, säger Stig Isaksson.

I myndighetens bedömning som varje år sänds till regeringen, säger Strålsäkerhetsmyndigheten att kärnkraftverkens fysiska skydd, trots bristerna, ändå är acceptabelt.

– Ja, eftersom kärnkraftsbranschen kunnat visa på att de ändå kunnat lösa skyddsfrågorna med tillfälliga lösningar och förstärkningar i form av bemanning. Men skyddet är fortfarande inte fullgott i den mening att de uppfyllt gällande föreskrifter, säger Stig Isaksson.

– Bedömningen till regeringen är ju också från april och vi sköter ju tillsynen löpande, så vi kan ju komma fram till en annan bedömning om vi ser att det finns nya brister i skyddet, fortsätter Stig Isaksson.