Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Försvaret klarar inte kraven

Foto: Magnus Hallgren

Försvaret klarar inte kravet på att kunna ha minst 2.000 man i flera insatser samtidigt i Riksrevisionens stresstest. Bland annat varnas för att viktig materiel måste tas från den nationella beredskapen.

Riksdagens och regeringens mål är att försvaret ska kunna ha 2.000 man insatta i fyra längre förbandsinsatser samtidigt, utomlands eller hemma. Men enligt Riksrevisionens ”stresstest” saknas personal och materiel för det de kommande åren.

– Vi lägger ihop det här och så räknar vi. Då får vi inte det här att gå ihop, säger riksrevisor Jan Landahl.

Även efter 2019, då det nya försvaret ska vara fullt genomfört, brister förmågan, enligt Riksrevisionen.

Riksdagens krav innebär att minst en av fyra insatser ska kunna vara en bataljonsstridsgrupp, det vill säga 1.400–1.500 man. Enligt Riksrevisionen saknas tillräckligt med stödförband som artilleri–, luftvärns– och ingenjörsförband. Dessutom saknas drygt hälften av personalen med särskilt viktig kompetens.

Riksrevisionen varnar också för att nationell beredskap kan påverkas negativt om viktig materiel måste avstås till flera internationella insatser samtidigt.

Johan Jönsson, major och skvadronchef på Livgardet i Stockholm, är inte chockad över slutsatserna:

– Det är inte så förvånande för oss som jobbar i verksamheten. Det är en brist på framför allt kopplingar till personal och materielresurser och det görs omfördelningar hela tiden, säger Jönsson till TT.

Han talar om ett ständigt förändringsarbete och upplever också en skillnad mellan politisk ledning, Försvarsmaktens ledning och personalen på insatsförbanden.

– Det är svårt att hänga med i svängarna och styrningen är inte tydlig rakt igenom och ibland svårförståelig för oss längre ner.

De senaste åren har försvaret haft långvariga insatser i Afghanistan och Kosovo, samt kortare i Adenviken, Libyen och Tchad. Totalt har cirka 1.000 personer deltagit årligen.

Försvarstabschefen Jan Salestrand påpekar att försvaret samtidigt har 300–400 man insatta för nationell beredskap.

– Så vi är inte så långt ifrån det där måttet (på 2.000 man).

Försvaret menar att kraven kan uppfyllas, åtminstone från omkring 2019. Och enligt Salestrand har internationella insatser aldrig drabbat nationell förmåga.

Försvarsminister Karin Enström (M) tycker inte man ska ”stirra sig blind” på siffran 2.000 man för kravet på förmågan.

– Det viktiga för mig är att Försvarsmakten kunnat leverera det vi efterfrågat i form av stora insatser under lång tid.

– Det jag ser är jag stolt över, fortsätter hon.

Fakta: Riksrevisionens rapport

  • Personal och materiel saknas för att Försvarsmakten ska klara riksdagens krav om att ha förmåga att hålla cirka 2 000 personer insatta i upp till fyra samtidiga insatser.
  • Antalet markoperativa bataljoner och stödjande förband, till exempel artilleri- och ingenjörsförband, är otillräckliga.
  • Drygt hälften av personal med särskilt viktig kompetens, som sjukvårdspersonal och kvalificerade tekniker, saknas.
  • Att en stor del av soldaterna och sjömännen är tidsbegränsat anställda försvårar.
  • Även planering saknas för hur fyra samtidiga insatser ska klaras.
  • Regeringen rekommenderas att en operativ studie görs av kraven som ska gälla för insatsverksamheten.
  • Regeringen uppmanas att förtydliga krav på insatsers uthållighet och omfattning.

Källa: Riksrevisionens rapport "Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser" (TT)