Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Försvarets antagningsprov är svårt för utlandsfödda

Foto: Fredrik Persson/TT

Trots att försvaret behöver folk med andra språkkunskaper och kulturella erfarenheter, klarar inte en fjärdedel av utlandsfödda inskrivningsprovet. I höst ska provet utvärderas för att se om det är diskriminerande.

Generell intelligens är en avgörande faktor när försvaret rekryterar ny personal. Och med fler insatser utomlands och för att bättre spegla det svenska samhället har försvaret som målsättning att rekrytera fler utlandsfödda. Men inskrivningsprovet, som mäter sökandens generella intelligens, visar på stora skillnader mellan svenskföddas och utlandsföddas resultat.

Enligt en studie vid Försvarshögskolan i Karlstad, som utvärderat ansökningar till försvarets militära grundutbildning 2013, misslyckades 7,3 procent av svenskfödda män, 8,1 procent av svenskfödda kvinnor, 24,2 procent av utlandsfödda män och 24,7 procent av utlandsfödda kvinnor.

Kan det här provet vara diskriminerande mot personer som har en annan kulturell bakgrund?

– Så är det med alla begåvningstest, alla är kulturellt betingade. Det finns inget test som är helt neutralt. Men jag tror att det är språkbarriären som gör det, säger Rose-Marie Lindgren, chefspsykolog och ansvarig för provet på Rekryteringsmyndigheten

Frågorna på provet, som har varit desamma sedan 1990-talet när det fortfarande var allmän värnplikt, är framtagna för att passa en 18-årig svenskfödd, manlig population.

– Provet är gjort för att mäta det Försvarsmakten vill ta reda på och det matchar deras utbildningstjänster. Från början var det ju gjort för värnpliktiga och det var män som var 18 år, säger Rose-Marie Lindgren.

Provet är bara en del av antagningsprocessen och består av fyra delar: teknisk förmåga, spatial förmåga, verbal förmåga och logik. För att klara provet krävs betyg 4 av 9.

Rapporten från Försvarshögskolan rekommenderade 2013 att man skulle utvärdera provet på grund av att en fjärdedel av utlandsfödda fick underkänt. Författaren ansåg att man speciellt skulle titta på språket, instruktionerna och potentiellt kulturella skillnader.

I höst ska provet utvärderas utifrån de personer som har gjort provet sedan den allmänna värnplikten avskaffades för fyra år sedan.

– Då kan vi se om det faktiskt är diskriminerande eller ej, säger Rose-Marie Lindgren.