Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Försvarets budget ned på bottennivå

Trots ökade försvarsanslag kommer Sverige för första gången att satsa mindre än 1 procent av bruttonationalprodukten på försvaret. Det blir lägst av alla länder i närområdet.

Försvarsuppgörelsen i våras var ett trendbrott genom att försvaret får mer pengar åren 2016–2020. Men räknat som andel av bruttonationalprodukten (BNP) så fortsätter trenden nedåt.

Under kalla kriget, när Ingvar Carlsson (S) var statsminister, satsade Sverige 2,5 procent av BNP på försvaret år 1988. Därefter har andelen stadigt sjunkit och uppgick 2014 till 1,2 procent.

Nya beräkningar visar att trenden nedåt fortsätter: 1,01 procent 2016 och 1,00 år 2017. Från 2018 hamnar Sverige under enprocentsnivån på 0,98 procent. Det visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst (RUT).

– Anslaget passerar enprocentsvallen 2018. Vi fjärmar oss allt mer från genomsnittet i Europa som ligger på 1,5 procent. Bilden i omvärlden blir att Sverige fortsätter en politik med ett allt mindre kraftfullt militärt försvar samtidigt som vi överlåter åt andra länder att göra det som är svårt, kostsamt och farligt, säger Allan Widman, Liberalernas försvarstalesman.

Det är han som beställt RUT:s rapport. Enligt den ligger Sverige kvar under enprocentsstrecket med 0,99 procent även under 2019 och 2020.

Liberalerna stod utanför försvarsuppgörelsen och ville satsa 16 miljarder kronor mer. Det skulle innebära 1,01–1,02 procent av BNP, enligt RUT.

– Det kommer att krävas minst ett decennium av enveten politisk vilja för att återställa försvarsanslagen till ett europeiskt genomsnitt, anser Allan Widman.

Att jämföra försvar i olika länder är svårt. Därför används ofta måttet försvarsutgifter som andel av BNP. Under 2010-talet har Sverige legat lägst bland våra nordiska grannländer.

Även Lettland och Litauen har legat lägre än Sverige men efter Rysslands annektering av Krim har de två börjat höja anslagen till Natos riktlinje för medlemsländerna: 2 procent av BNP.

Fakta. Försvarsanslagets andel av BNP 2014

Danmark: 1,3

Estland: 2,0

Finland: 1,4

Lettland: 0,9

Litauen: 0,8

Norge: 1,4

Polen: 1,9

Ryssland: 4,5

Sverige: 1,2

Tyskland: 1,2

Källa: SIPRI Yearbook 2015

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.