Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Försvarets förklaring döms ut – nya vittnen berättar om ubåten

04:22. Försvaret hävdar att det inte var en ubåt som Sven-Olof Kviman såg från sin veranda den 31 oktober. Men stämmer det verkligen?

○ Den påstådda ubåt som sågs i Stockholms inlopp den 31 oktober har avfärdats av Försvarsmakten som en civil arbetsbåt.

○ Men nu träder ytterligare vittnen fram som är säkra på att de såg en ubåt vid samma tillfälle.

○ Två rekonstruktioner och en nautisk analys som DN låtit göra av händelsen ifrågasätter försvarets slutsatser.

Kan fem sjövana personer ta fel på en 20–30 meter lång svart ubåt och en 10 meters vit plastbåt? DN kan i dag presentera nya uppgifter som väcker frågor om vad som skedde i Stockholms inlopp vid Lidingö den 31 oktober 2014.

Ytterst gäller frågan om en främmande makt med miniubåtar ostört kan tränga ända in till Sveriges huvudstad.

Jakten i Stockholms inlopp

Den 11 januari publicerade DN nyheten om att försvaret jagat en ubåt ända inne i Stockholms inlopp. Den dittills okända jakten startade fredagen den 31 oktober efter larm om en misstänkt ubåt utanför Lidingö. Observationen bedömdes som så trovärdig att försvaret sände in korvetten HMS ”Malmö” och personal som spanade från stränderna. Insatsen blev dock resultatlös.

Denna jakt ska inte förväxlas med den veckolånga ubåtsspaningen Operation Örnen i Stockholms skärgård veckan före. Den kränkningen var med Försvarsmaktens ordval ”konstaterad”. Det är den högsta av sex klasser, en etta, i Försvarsmaktens analyssystem (se grafik på nästa sida). Men den skedde i ytterskärgården, långt från centrum.

Nyheten om en ubåtsjakt utanför Lidingö publicerades under Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. Det blev kraftiga reaktioner på politisk nivå:

– Att bedriva undervattensaktivitet så nära Stockholm är allvarligt och visar på aggressivitet hos en eventuell inkräktare, sade försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Den 13 januari intervjuade Dagens Nyheter den privatperson som slog larm om den misstänkta ubåten – den pensionerade överste­löjtnanten Sven-Olof Kviman. DN publicerade också ett foto av vad han sett. Det visar en mörk kontur som kan tolkas som överdelen av ett ubåtsskrov med torn. Försvarsmaktens första analys var också att det rörde sig om ”möjlig ubåt”, det vill säga en trea på den sexgradiga skalan.

Företrädare för Försvarsmakten sade att Kviman var ett trovärdigt vittne, men påpekade att ingen annan rapporterat iakttagelsen. Om det varit en ubåt där borde den ha setts av personer på andra båtar. Den 8 februari redovisade DN ett nytt vittne: Frantisek Alexander Zvrskovec.

Han hade startat sin motorbåt 500 meter från Kvimans hus och sett en svart ubåt på 200–300 meters håll. Men han trodde att det var en svensk ubåt, eller en utländsk på officiellt besök, och hade därför inte då rapporterat vad han såg till försvaret.

Bilden på den misstänkta ubåten. Se jämförande bilder från DN:s rekonstruktioner längre ner i texten. Foto: DN

Försvarets slutsats: ”Ubåten” var en plastbåt

I månadsskiftet mars-april informerade Försvarsmakten regeringen om hur långt analyserna av höstens ubåtsobservationer kommit. Det är ett omfattande arbete som beräknas pågå till sommaren. Försvaret hade fått in över 300 observationer och 100 bedömdes som intressanta nog att undersöka.

Den som tog emot informationen var statssekreterare Jan Salestrand, försvarsdepartementets högste tjänsteman. Han fick höra att försvaret fortfarande var helt säkert på kränkningen i ytterskärgården. Men också att Sven-Olof Kvimans observation vid Stockholms inlopp klassats ned till ”icke-ubåt”, en femma på analysskalan.

Även DN, som skrivit mycket om händelsen, fick ta del av myndighetens analys.

Enligt den hade Sven-Olof Kviman inte sett en kränkande ubåt utan en arbetsbåt som heter ”Time Bandit”. Enligt marinens taktiska stab, sektion M2, kan ”Time Bandit” bakifrån och med svallvågor i motljus ge samma kontur som en ubåt.

Försvarsmakten uppgav att man ”letat upp skepparen på ’Time Bandit’”. Men när Dagens Nyheter ringde och kontrollerade detta med ”Time Bandits” skeppare Mats Sjögren blev han mäkta förvånad. Ingen från marinen eller Försvarsmakten hade varit i kontakt med honom. Den första som frågade honom om hans färd den 31 oktober var DN.

Moskva reagerar

Lördagen den 11 april deltog Försvarsmaktens ställföreträdande insatschef, konteramiralen Anders Grenstad, i en paneldiskussion inför utrikespolitiskt intresserade studenter i Göteborg. Där berättade han om försvarets slutsatser.

”Fotografier som togs i Stockholms inre skärgård var på en mind­re båt”, sade Grenstad till DN.se i en text som publicerades följande kväll.

Sven-Olof Kvimans observation hade klassats ned från möjlig ubåt (klass tre) till ”icke-ubåt” (klass fem). I artikeln angavs att ”Time Bandit” är en 10,5 meter lång vit plastbåt och att dess skeppare var skeptisk till försvarets analys. Sven-Olof Kviman kommenterade och stod på sig: ”Det är fullständigt omöjligt att vi sett fel, då är både hustrun och jag färgblinda.”

Oavsett vem som sett vad, så fångades det hela blixtsnabbt upp i Moskva. På måndagsmorgonen skrev den statliga ryska nyhets­byrån Russia Today: ”Sverige slår fast att mystisk ’rysk ubåt’ (…) de facto var en arbetsbåt.”

Sverige har inte officiellt pekat ut Ryssland men ryska utrikes­ministeriet gjorde ändå raskt ett eget officiellt uttalande om Grenstads ”erkännande”. I länkar på ministeriets hemsida gavs intrycket att den svenska regeringen agerat utan saklig grund när den i höstas slog fast att Sverige kränkts. Ministeriet kritiserade hela den svenska ubåtsjakten i höstas som ”slöseri med svenska skattepengar” och som uttryck för ”anti-rysk hysteri” och som ”insinuationer”.

I den ryska statskontrollerade tv-kanalen Rossija-1 drev man med Sverige i sitt veckomagasin den 19 april. Putinregimens propaganda­chef Dmitrij Kiseljov talade i hånfulla ordalag om inkompetenta svenska militärer. Den enda ryska ubåt svenskarna fångat är den som själv gick på grund 1981.

Försvarsmakten redovisar sin analys

Vid 21-tiden den 13 april kom det officiella beskedet på Försvarsmaktens hemsida: det var ingen ubåt. Rubriken löd: ”Vi är helt säkra på vår slutsats.” Att försvaret nu gick ut förklarades så här:

– Det gör vi för att bringa klarhet i vad det var som på ett fotografi uppfattades vara en ubåt, men som vi nu med visshet vet var en civil arbetsbåt, sade Ola Truedsson, marintaktisk chef.

Det redovisades att arbetsbåten ”Time Bandit” lämnat ett elektroniskt spår via sin AIS-sändare (Automatic identification system). Det är ett system som gör det möjligt att följa fartygsrörelser och enligt myndigheten anges positionerna ”med några sekunders mellanrum” och exaktheten sägs vara ”bara några meter”.

För DN förklarar marinens operative chef Bengt Lundgren att vittnet Sven-Olof Kviman är en ”trovärdig sagesman” som de ”litar på”.

– Vi ifrågasätter inte Kviman. Både du och jag kan ju vid en blick tycka att det ser ut som en ubåt, det gör man ju initialt. Det kan mycket väl vara det, det är inte tu tal om det. Vi ifrågasätter inte det på något sätt – utan vi har gjort en utredning där vi kommit fram till att det var en icke-ubåt denna gång, förklarar Bengt Lundgren.

Även båtföraren Frantisek Alexander Zvrskovec som till sjöss korsade farleden har sagt att han sett en ubåt, men där är myndigheten mer tvivlande:

– Han är svävande om tider, platser och exakta positioner. Och även om han är ganska bekant med vattnen, så har han ju inte en exakt tid och position, utan svävar på målet, svarar Bengt Lundgren.

Klicka här för att öppna en zoomningsbar version av kartan

Rekonstruktion 1 – med svenska ubåten ”Gotland”

Är det möjligt för tre skärgårdsbor med lång sjövana att förväxla en mörk ubåt med en vit plastbåt? Och hur uppfattas en riktig militär ubåt när den passerar genom Stockholms inlopp?

Under 1980- och 90-talens ubåtsincidenter fanns en särskild grupp inom Försvarsmakten med psykologer, tecknare och tekniker som intervjuade vittnen, den så kallade Romaregruppen. I enstaka fall kunde gruppen också köra med en båt för att kontrollera med vittnena vad de sett.

2014–2015 har Försvarsmakten inte gjort någon rekonstruktion med de tre aktuella vittnena på plats. DN beslutade därför att genomföra två rekonstruktioner.

Den första möjligheten öppnade sig när den svenska marinen skulle visa upp sin ubåt HMS ”Gotland” i Stockholm veckoslutet den 18–19 april. Svenska ubåtar går alltid i övervattensläge i innerskärgården av säkerhetsskäl, och en av farlederna in till Skeppsbron går utanför Sven-Olof Kvimans bostad på Karlsudd i Vaxholm.

Klockan 06.30 fredagen den 17 april är det dags för HMS ”Gotland” att passera utanför Kvimans hus.

Den pensionerade överstelöjtnanten i Kustartilleriet Sven-Olof Kviman, 78 år, är en väl meriterad observatör. Han förde under ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982 befäl över den befästa ön Mälsten och minspärrarna runt omkring. Under 1980-talet byggde Sven-Olof Kviman därefter upp ubåtsskyddet i Stockholms skärgård och undervisade Militärområdesstabernas personal i ubåtsjakt. Innan han gick i pension 1993 var han projektledare för utvecklingen av Stridsbåt 90.

Försvarsmakten har vid flera kontakter med DN talat om Kvimans observation, men nästan ingenting om hans hustru Gun Sandahl, 71 år. Hon beskrivs som osjälvständig i sitt vittnesmål. Detta trots att även hon såg den misstänkta ubåten i kikare. Det var faktiskt hon som därefter med en mobilkamera (en Iphone 4S) tog fotografierna.

Gun Sandahl har inte tidigare blivit intervjuad av medierna om händelsen. Hon är som hon ­säger, ”uppfostrad med att titta på båtar som barn, vi hade en pappa som var båtfantast”. Hon har varit privat­praktiserande läkare på Sophia­hemmet.

Klockan har hunnit bli kvart över nio på förmiddagen när vi ser den: HMS ”Gotland”. Detta är ingen synvilla utan en helt säker ubåt. Från en liten stång på tornet fladdrar bevisligen en tretungad blågul svensk örlogsflagga. Ljudlöst och med en minimal bogvåg glider den annars helt omärkta, svarta, ubåten fram på vattenytan och passerar tomten.

Ubåten försvinner ett tag bakom träden där den girar i farleden. Så syns den igen när den fortsätter in mot Stockholm. Det är i denna position, drygt en kilometer bort, som Sven-Olof Kviman först såg den misstänkta ubåten.

Då liksom nu går han ut på sin veranda, som ligger 15 meter över vattenytan, och lyfter sin militärkikare med förstoringen 7x42 och konstaterar:

– Nu ser jag den svenska ubåten. En ubåt är en ubåt, ett svart skrov med ett torn. Det var samma sak som den ubåt jag såg då, fast den ubåten var mindre. Man kan se fel, men det jag såg då var en ubåt som gick i fem sex knop in mot Stockholm. På den här ubåten ser jag inget bogsvall, det såg vi inte heller då på den mindre ubåten, säger Sven-Olof Kviman.

Han tillägger att den misstänkta ubåten låg några decimeter djupare i vattnet med skrovet, det var alltså lägre. Den misstänkta ubåten gick också på en lite annorlunda kurs än HMS ”Gotland” så att den skymdes av ön Granholmen efter några minuter.

Även Gun Sandahl är säker på sin sak:

– När jag fick kikaren då så såg jag tydligt ett torn och ett ubåtsskrov, det är ingen tvekan. Inte var det något annat, slår hon fast.

Sven-Olof Kviman och Gun Sandahl. Foto: Jonas Eriksson

DN:s reportageteam behöver inga kikare för att med blotta ögat se att det är en ubåt, trots avståndet. Den 31 oktober var det sol och växlande molnighet, men klar luft. Denna morgon är det regn och dis i luften. Ändå ser vi HMS ”Gotlands” torn och skrov tydligt.

Det visar sig också att en mobiltelefonbild av ett föremål på avstånd ger sämre information än det mänskliga ögat. För att inte tala om hur mycket bättre man ser i en kikare.

Sven-Olof Kviman säger att han följde den misstänkta ubåten med sin kikare i flera minuter. Han uppskattar dess längd till 20–25 meter, vilket i så fall innebar att det var en miniubåt.

En kontroll i efterhand med vår referensubåt visar att den del av HMS ”Gotlands” skrov som vi kunde se över vattenytan är 52 meter långt. Det är dubbelt så långt som den misstänkta miniubåten. Om HMS ”Gotland” syns så här bra, då förefaller även en hälften så stor miniubåt fullt möjlig att se med blotta ögat från Kvimans veranda.

Plötsligt ser vi hur en snabb, öppen, motorbåt kör fram mot HMS ”Gotland”. Det är Frantisek Alexander Zvrskovec som såg den misstänkta ubåten bakifrån på 200–300 meters håll. Nu tar han chansen att ta sig en närmare titt på HMS ”Gotland”. Några minuter senare lägger han till vid Kvimans brygga:

– Jag såg en ubåt den 31 oktober. Det är jag helt säker på, lika säker då som nu. Men den ubåten hade en stor radiomast och tornet var lite mindre än på den svenska ubåten, säger Frantisek Alexander Zvrskovec. Med ett förflutet som officer i sitt förra hemland förefaller han veta vad han talar om.

– Det är svårt att bedöma farten, men jag bedömer att den andra ubåten gick i fyra till sex knop. Definitivt var det inte en plastbåt, slår Frantisek Alexander Zvrskovec fast.

Redan i februari genomförde DN en rekonstruktion med Zvrskovec i hans motorbåt. Detta för att kontrollera om han verkligen kunde ha sett en ubåt på sin färd mellan Bogesunds brygga och ön Stora Höggarn där han arbetar. Han bor på ön Granholmen som ligger söder om Karlsudd och kan vattnen här väl. Försvarsmakten har inte gjort motsvarande båtfärd med honom och när han får höra att marinen bedömer honom som ”svävande” så reagerar han.

Frantisek Alexander Zvrskovec tar fram och visar upp ett kvitto. Det är ett hyrkvitto på en släpvagn från Statoil-macken i Vaxholm från den 31 oktober. Kockslaget på kvittot är 14.29, en timme innan Kviman såg den misstänkta ubåten. Just den dagen hade Zvrskovec och hans vuxne son Kristoffer hyrt en släpvagn för att transportera ett traktordäck från Bogesunds brygga. Sedan de lastat däcket på släpkärran tog sonen bilen med släpvagnen medan pappa Frantisek ensam tog båten – och då säger han sig ha sett ubåten.

– Det var bara den dagen jag körde ensam till ön och tidpunkten är jag helt säker på, säger Frantisek Alexander Zvrskovec.

Frantisek Alexander Zvrskovec pekar ut var han såg en misstänkt ubåt utanför Stora Höggarn. Foto: Niklas Thegerström

Rekonstruktion 2 – med ”Time Bandit”

Enligt Försvarsmakten var den misstänkta ubåt som vittnena sett i själva verket den 10,5 meter långa vita plastbåten ”Time Bandit”. Myndighetens analys bygger på signaler som fångats upp från båtens AIS-sändare. Det är detta som gör försvaret ”helt säkert”.

Försvarsmakten har ännu inte i dag, mer än ett halvår efter händelsen, kontaktat ”Time Bandits” skeppare, klivit ombord eller undersökt båten med dess AIS-utrustning, enligt skepparen själv.

DN vill göra en rekonstruktion där ”Time Bandit” ska köras likadant som den 31 oktober. Sedan båten vårrustats så blir det möjligt att genomföra rekonstruktionen den 27 april.

Vårt reportageteam kompletteras nu med en nautisk expert som räknat ut exakt tid för färden. Detta för att få likartade ljusförhållanden som den 31 oktober. Vi ska mötas i Vaxholm och trots att vi tidigare sett bilder på ”Time Bandit” så passerar vi båten där den ligger vid kaj utan att se den. Orsaken är att ”Time Bandit” mer ser ut som en fritidsbåt, frånsett en liten kran på akterdäck. Den är också mindre än vi väntat oss.

Skepparen Mats Sjögren är låssmed. Han berättar att ”Time Bandit” ägs av företaget Sjötransporter men att han var ute på en privat tur till en skärgårdsö i Kanholmsfjärden den 31 oktober.

– Jag var ute på landet och hämtade vintersaker och körde farleden in till Stockholm.

Nu lägger ”Time Bandit” ut från Vaxholm. Ute i farleden kör vi med samma motorvarv som båten höll den 31 oktober. Farten är drygt 16 knop.

Båten går djupt i sjön och bakom aktern sprutar ett kraftigt kölvatten. Vi kör genom farleden mot Stockholm, förbi Kvimans hus, girar, och kör på rak kurs och enligt fartygets AIS-spår från den 31 oktober. Mats Sjögren säger att han inte minns något anmärkningsvärt, som en ubåt, från den dagen.

Tror du att man kan förväxla din båt med en ubåt?

– Nej, jag har svårt att tro det, svarar Mats Sjögren.

Efter att ha kört nästan ned till Elfvik på Lidingö så vänder ”Time Bandit” och Mats Sjögren sätter av oss vid bryggan nedanför paret Kvimans hus. Hur såg då färden ut från hans veranda?

– Det jag såg i dag var inte detsamma som den 31 oktober. För det första gick inte ”Time Bandit” på samma ställe som ubåten. Dessutom har ”Time Bandit” ett stort vitt bogskum som ubåten inte hade, svarar Sven-Olof Kviman. 

Vi har ju bott här i 35 år och jag reagerar inte om det kommer en vanlig motorbåt.

Han påpekar att ”Time Bandit” låg längre åt styrbord i farleden än den misstänkta ubåten som han såg en kortare stund. Detta eftersom ubåten skymdes av ön Granholmen, vilket inte gällde för ”Time Bandit”.

– Vi har ju bott här i 35 år och jag reagerar inte om det kommer en vanlig motorbåt, det struntar jag i. Den 31 oktober upplevde jag att det var en ubåt med skrov och torn, och där är vi.

Nya vittnen: Vi såg ubåten

DN kan i dag berätta att det finns ytterligare en observation av en ubåt den 31 oktober, från Karlsudd. Denna har hittills varit okänd och gjordes av ett gift par strax väster om Sven-Olof Kvimans hus.

Deras hus ligger betydligt högre med stora fönster på övervåningen som ger en milsvid utsikt över hela farleden. Den 31 oktober, klockan 15–15.30 på eftermiddagen, ser de båda två en ubåt mitt i farleden.

– Vi satt här och såg en ubåt. Jag tog min kikare och såg efter. Den var svartmålad och hade ett torn. Man såg lite grann av skrovet som det stänkte lite kring. Akter om tornet hade ubåten en mast som var rätt så kraftig. Jag vet det för jag letade efter en flagga där, men där fanns ingen, berättar Christer Holmér.

Ubåten körde i farleden 400 meter rakt nedanför honom. Christers hustru Gun, som har en egen kikare, såg också ubåten. Paret har hyrt en ö i skärgården, är vana vid sjön och har haft båtar. Christer Holmér är snickare och var som värnpliktig stationerad vid flottans huvudbas Skeppsholmen, där det ofta låg ubåtar.

När Dagens Nyheter är på besök dundrar en militär svävarfarkost fram nedanför huset. Svävaren är nästan 23 meter lång.

– Det jag såg av ubåtens skrov hade ungefär samma längd som den där svävaren. Tornet var 2,5–3 meter högt. Ubåten hade inte så hög fart, maximalt fem knop, berättar Christer Holmér.

Efter passagen nedanför deras hus girade ubåten in mot Stockholm. Paret Holmér tänkte inte mer på saken förrän i januari när DN publicerade artikeln om ubåtsjakten i Stockholms inlopp. Försvaret kontaktade de inte, det hade ju grannen Kviman redan gjort.

DN har bett Christer Holmér göra en teckning av vad han såg. På hans teckning har konturen av ubåtstornet och skrovet likheter med bilden av den misstänkta ubåten som Gun Sandahl tog.

– Så många båtar och ubåtar har man sett i sina dar, att man kan se skillnad. De får skära halsen av mig om det inte var en ubåt jag såg, säger Christer Holmér.

På flera punkter visar det sig att de olika observationerna sammanfaller.

Alla fem vittnena är vana vid skärgården och båtliv. De har sett vad de uppfattat som en svart ubåt i ytläge med tornet och ett lågt parti av skrovet synligt. De såg denna ubåt mellan klockan 15 och 16 den 31 oktober i farleden utanför Lidingö på väg mot Stockholm.

Christer Holmér. Foto: Jonas Eriksson

Tekniska bevis ifrågasätts

DN har anlitat en nautisk expert som heter Nils Engström. Han var sjöofficer i flottan i tio år och slutade med örlogskaptens grad. Därefter gick han sjömätarutbildning och arbetade i tio år som lotsinspektör vid Sjöfartsverket på västkusten. Efter pensioneringen har Engström arbetat för företag som tillverkar navigationsutrustning.

Han konstaterar att det utifrån försvarets bildmaterial inte säkert går att fastställa den misstänkta ubåten/”Time Bandits” exakta position på fotot den 31 oktober.

– Försvarsmaktens officiellt presenterade material gör tyvärr ett amatörmässigt och osäkert intryck, vilket lätt ger uppfattningen att det inte är välgrundat, säger Nils Engström.

Det elektroniska spår (AIS) för ”Time Bandit” som Försvarsmakten visat upp innebär att båten skulle öka, minska och sedan åter öka sin hastighet i farleden. Men enligt data från både Sjöfartsverket och det amerikanska företaget Shiptracks som DN begärt fram så var ”Time Bandits” hastighet konstant. Det stämmer också med DN:s rekonstruktion och skepparens egna uppgifter om drygt 16 knop.

Intressant blir det när Nils Engström jämför Gun Sandahls mobilbilder från den 31 oktober med de bilder som hon tagit på ”Time Bandit” den 27 april. Med hjälp av mobilkamerans tidsangivelser går det att uppskatta hur fort både den misstänkta ubåten och ”Time Bandit” kört.

Försvarsmakten hävdar att det är ”Time Bandit” som syns på bilderna den 31 oktober. I så fall borde farten den 31 oktober och den 27 april vara densamma. Det innebär drygt 16 knop. Men Engströms analys av bilderna visar något annat:

– Det ser ut som om ”Time Bandit” den 27 april kör betydligt fortare än den misstänkta ubåten. Den misstänkta ubåtens fart är bara hälften, eller kanske så låg som en tredjedel av ”Time Bandits”, säger Nils Engström.

Det innebär en stor skillnad i hastighet mellan 31 oktober och den 27 april. Detta betyder att Försvarsmaktens ”helt säkra” slutsats att Gun Sandahl fotograferat ”Time Bandit” den 31 oktober kan ifrågasättas.

En tredjedel av drygt 16 knop är 5–6 knop. Det är samma fartområde som tre vittnen, oberoende av varandra, angett att den misstänkta ubåten hade. Enligt Kviman gick ubåten i 5–6 knop. Zvrskovec uppskattade farten till 4–6 knop och Holmér till maximalt 5 knop.

Därmed ifrågasätts också klassificeringen av farkosten på bilden som en icke-ubåt och informationen talar för att vi är tillbaka på ruta ett: en möjlig ubåt.

Mikael Holmström
mikael.holmstrom@dn.se


 

Observationen och DN:s rekonstruktioner

Observationen som utlöste ubåtsjakten: Observationen den 31 oktober 2014 som utlöste ubåtsjakten i Stockholms inlopp. Sven-Olof Kviman såg den misstänkta ubåten och Gun Sandahl tog bilden av den (inringad) från sin veranda. Till vänster syns Granholmens fyr. Foto: DN/Gun Sandahl

DN:s rekonstruktion med ubåten ”Gotland”: Den svenska ubåten HMS ”Gotland” ses till höger i bilden. Ubåten fotograferad från verandan till Kvimans och Sandahls hus under DN:s rekonstruktion den 17 april i år. Ubåten går i farleden in till Stockholm, till vänster Granholmens fyr. Foto: Lotta Härdelin

DN:s rekonstruktion med plastbåten ”Time Bandit”: Arbetsbåten ”Time Bandit”, som Försvarsmakten anser att vittnena sett, kör i farleden in mot Stockholm. Bilden är tagen under DN:s rekonstruktion den 27 april från Kvimans och Sandahls veranda. Till vänster: Granholmens fyr. Foto: Magnus Hallgren

Fakta. Försvarets skala

Ubåtsobservationer har efter analys av Försvarsmakten graderats i sex klasser:

1. Konstaterad, bekräftad, ubåt, miniubåt, dykarfarkost, dykare.

2. Sannolik ubåt, miniubåt, dykarfarkost, dykare.

3. Möjlig ubåt, miniubåt, dykarfarkost, dykare.

4. Tvivelaktig ubåt, miniubåt, dykarfarkost, dykare.

5. Icke ubåt, miniubåt, dykar­farkost, dykare.

6. Ej möjlig att bedöma.

DN

Tidigare artiklar. Misstänkta ubåten

• 11 januari. Försvaret jagade i höstas en kränkande ubåt ända inne i Stockholms inlopp. Ubåtsjaktsfartyg och personal på land sattes in. Läs mer

• 13 januari. Här är bildbeviset på den ubåtsobservation som utlöste jakten i Stockholms inlopp den 31 oktober. Larmet kom från en pensionerad marinofficer. Läs mer

• 13 januari. DN:s nya bilder av en möjlig ubåtskränkning väckte kraftiga reaktioner i riksdag och regering. ”Fräckhet och provokation” sade försvarsminister Peter Hultqvist (S). Läs mer

• 8 februari. Fler personer än vad som tidigare är känt såg den kränkande ubåt som i höstas utlöste en jakt ända inne i Stockholms inlopp. Läs mer

• 12 april. Försvarsmakten avfärdar helt att det fanns en kränkande ubåt i Stockholms inlopp i höstas. I stället för en 20–30 meter lång, svart, ubåt som vittnena sett, var det en tiometers vit plastbåt. Läs mer

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.