Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Försvarets hemliga förslag: Behöver nio miljarder kronor till

ÖB Micael Bydén vill inte peka ut brister i försvaret. Därför är underlaget till det nya miljardkravet hemligt.
ÖB Micael Bydén vill inte peka ut brister i försvaret. Därför är underlaget till det nya miljardkravet hemligt. Foto: Karl Melander

Sveriges militära försvar behöver mer pengar än vad som hittills varit känt. I februari begärde överbefälhavaren 6,5 miljarder kronor. Men i ett hemligt dokument föreslår Försvarsmakten åtgärder för ytterligare 9 miljarder kronor, kan DN i dag redovisa.

Vid en presskonferens den 28 februari lade överbefälhavaren Micael Bydén fram Försvarsmaktens underlag inför nästa års budget, 2018. Då framgick att riksdagens nu gällande försvarsbeslut som löper till och med 2020 drabbas av fördyringar.

Läs mer: ”Försvaret behöver minst 6,5 miljarder ”

Denna så kallade urholkning av ekonomin angavs till totalt 6,5 miljarder, vilket försvaret också begärde kompensation för.

– Vi har inte längre några marginaler. Viktiga investeringar har fått skjutas på framtiden bortom 2020, sade Micael Bydén.

ÖB varnade för effekterna av dessa försenade investeringar leder till att Sveriges försvarsförmåga minskar efter 2020. Samtidigt fortsätter rustningarna i omvärlden. När glappet till omvärldens förmåga ökar så tar Sverige allt större risker, enligt ÖB.

– Att bygga en hållbar militär förmåga tar tid. Vissa beslut skulle därför behöva träffas redan i dag för att hantera riskerna på sikt. Därför har vi i budgetunderlaget lämnat förslag hur vi kan stärka den militära förmågan ytterligare, både de kommande tre åren och in i nästa inriktningsperiod, sade ÖB.

Men exakt vad ÖB föreslagit regeringen ville han inte säga, inte heller vad notan kulle bli.

– Det specifika underlaget är sekretessbelagt. Skälet är att vi där pekar på en rad områden som är brister i Försvarsmakten. Sådant kommenterar vi inte utåt, sade Micael Bydén.

Men DN kan i dag redovisa att Försvarsmaktens förslag som finns i en hemligstämplad bilaga till regeringen uppgår till totalt 9 miljarder konor. Detta enligt vad flera källor med kunskap om underlaget uppger för DN. Hur de olika beloppen förhåller sig till varandra i stort framgår av grafiken, även om fördelningen år för år kan variera.

Vi har inte längre några marginaler. Viktiga investeringar har fått skjutas på framtiden bortom 2020.

ÖB beskrev i februari förslagen för att upprätthålla och stärka försvarets förmåga som ”rimliga och hanterbara”:

– Till exempel fler kontinuerligt tjänstgörande, övningar på operativ nivå och i sammansatta större förband, anskaffning av specialfordon och lastbilar. Säkerhetshöjande it-åtgärder och förstärkningar på försvarsunderrättelseområdet. Det här är en serie förslag för regeringen att överväga, sade Micael Bydén.

Förslagen omfattar även materiel som är avgörande för att kunna leda försvarets förband i konflikter. Det gäller ledningssystem till arméns brigader, modernisering av den fasta radarkedjan längs kusterna, en ersättning av dagens radarspanings- och stridsledningsplan ”Asken” samt hemliga sensorsystem.

Flera av DN:s källor understryker att besluten brådskar. Dels sker en snabb försämring av säkerhetsläget, dels gör Nato-länderna stora inköp av materiel. Det innebär att om Sverige dröjer med beställningar hamnar svenskarna sist i kön.

Men om det över huvud taget ska bli mer pengar till försvaret 2018 avgörs i förhandlingar mellan de fem riksdagspartierna bakom 2015 års beslut. Det är S-MP-regeringen och de tre borgerliga: M, C och KD. En fingervisning är att M i sin budgetmotion i onsdags anslog totalt 8,5 miljarder kronor extra till försvaret åren 2018–2020.

I 2015 års försvarsbeslut så ökades försvarsanslagen med 10,2 miljarder fram till 2020. I vårbudgeten för 2017 tillfördes 400 miljoner kronor. ÖB:s begäran och hemliga förslag skulle innebära ett tillskott på 15,5 miljarder. Totalt i så fall 26,1 miljarder.

Därmed skulle anslagen närma sig de nivåer som Försvarsmakten från början föreslog. I försvarets personaltidning Försvarets forum påpekade flygvapenchefen Mats Helgesson förra året att riksdagens försvarsbeslut 2015 enligt hans uppfattning var underfinansierat.

– Beräkningen som gjordes i samband med budget- och försvarsbeslutsarbetet gav vid handen att vi behövde en resursmängd som var 30 miljarder och inte 10, som var vad vi fick.

Foto:

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.