Regeringens förslag om försvaret dröjer till februari, mars nästa år, uppger källor för Svenska Dagbladet. Försvarsminister Sten Tolgfors(m) bekräftar dröjsmålet för DN.se.

- Ja det stämmer. Jag vill ha en uppdaterad och fördjupad säkerhetsanalys inför propositionen om framtida försvaret med anledning av det som har hänt i Georgien.

Försvarsberedningen har lämnat två rapporter, en i december och en i juni och regeringen skulle egentligen lagt sitt förlag i höst. Men konflikten i Georgien inträffade efter avrapporteringarna och därför vill Tolgfors titta närmare på hur Sverige bör anpassa försvaret.

- Vi har sett ett helt krig som utspelar sig i sina mest dramatiska former på mindre än en vecka och det var inga stora truppstyrkor, på sin höjd 20.000 man. I Sverige kan vi ha cirka 10.000 insatsberedda inom ett år, säger Sten Tolgfors.

På grund av hastigheten i konflikten vill Tolgfors öka försvarets tillgänglighet och anpassa det efter den "nya tidens konflikter".

- Går man ett eller två decennier tillbaka handlade det om att mobilisera 800.000 man inom två år för en gradvis upptrappad konflikt och en storskalig invasion från en supermakt. Nu finns inte det storskaliga invasionshotet längre, utan vi måste inrikta oss på militära incidenter, intressekonflikter, terrorism eller risk för spridning av massförstörelsevapen, säger Sten Tolgfors.

Vidare vill han ha "ett mer användbart försvar".

- I dag är försvaret alldeles för uppdelat. Exempelvis har vi en särskild utlandsstyrka, men jag vill att samma styrka ska kunna sättas in både hemma och borta.

Är svenska försvaret tagna på sängen av snabbheten i Georgienkonflikten?

- Det senaste halvåret har Sverige varit ledande nation för den nordiska stridsgruppen som är EU:s snabbinsatsförmåga och som med några dagars varsel ska kunna sättas in i konfliktzoner över hela världen. Vi har lärt oss väldigt mycket de senaste åren om just snabbtillgänglighet som vi inte kunnat tidigare och det är i mycket den kunskapen jag vill dra nytta av nu när vi ska bygga det nya försvaret. Vi har faktiskt gradvis fått många nya förmågor på just det här området de senaste åren, som vi kan bygga på.

Har svenska försvaret underskattat hotet från Ryssland?

- Det har inte skett någon ökning av det militära hotet mot Sverige de senaste veckorna, det är angeläget att det inte sprids en oro om det. Däremot ser vi att det finns anledning att se över hur försvaret långsiktigt ska se ut och fungera när det gäller uppgiften, inriktning och dimensionering. Det här arbetet är redan påbörjat inom försvarsdepartementet UD som har säkerhetspolitiska avdelningar med betydande expertis.

Behöver svenska försvaret förstärkas?

- Man måste vara förberedd för rätt saker och då blir man starkare. Vi måste kunna möta den nya tidens hot. Nu har vi sett ett exempel på hur det hotet kan se ut för andra lände och då måste vi dra lärdom av det för Sveriges del.