Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Försvarsminister Hultqvist: Ryska hot helt oacceptabelt

Foto: Skärmdump: Ria Novosti

Ryska statliga medier följer nu upp ryske utrikesminister Lavrovs hot om motåtgärder om Sverige går med i Nato. Enligt propagandaorganen handlar det om nya missiler, kärnvapen och ubåtspatruller. 

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) reagerar kraftfullt på och Lavrovs uttalanden och vapenskramlet. 

”Helt oacceptabelt och omotiverat”, säger försvarsministern till DN.

I en intervju med Dagens Nyheter som publicerades på dn.se på torsdagskvällen hotade den ryske utrikesministern Sergej Lavrov med att Ryssland skulle vidta ”nödvändiga militära åtgärder” om Sverige gick med i Nato. I dag, fredag, gick ryska statsmedier ut och konkretiserade hoten. En mängd artiklar publiceras med bilder på ryska långdistansmissiler.

Ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novosti, som är Kremls främsta propagandaorgan, intervjuar en rad militära experter som talar om vilka exakta följder som det kan handla om. Huvudpunkter i uttalandena är en kraftig utbyggnad av stridskrafterna i nordvästra Ryssland nära Sveriges landgräns. Man visar bilder på markroboten Iskander som har en räckvidd på cirka 40 mil eller mer.

– När det gäller motreaktioner så tror jag att det kommer att bli en skarp utökning av östersjöflottan och basen i Kaliningrad, till och med taktiska kärnvapen. Detta är verkligen en seriös fråga som skulle kunna hota vår territoriella integritet, säger Alekseij Fenenko docent på institutionen för världspolitik på Moskvas statliga universitet till Ria Novosti.

Foto: Skärmdump: Sputnik News

Hotet om robotar mot Sverige sprids också vidare av den engelskspråkiga ryska propagandasajten Sputnik News med uttalanden av ryska politiker.

Dessutom hotar man med att utrusta östersjöflottans fartyg, både ubåtar och ytfartyg med kryssningsmissiler av ”Kaliber” klass med lång räckvidd. De ryska experterna talar också om utökade ubåtspatruller i Östersjön.

Från ryskt håll talar de om svenska försvarets infrastruktur som det största ”hotet” mot Ryssland om vi skulle gå med i Nato.

En rysk expert som uttalar sig för Ria Novosti säger att hotet från Sverige framför allt handlar om flygbaser, flottbaser och signalspaningsanläggningar som ”kan kopplas samman med Nato för möjliga aggressiva handlingar mot Ryssland”.

Det dras också paralleller till situationen före andra världskrigets utbrott 1939, då Sovjetunionen angrep Finland och senare annekterade de baltiska staterna.

”Situationen för oss kan komma att bli än sämre än den var 1939, jag påminner om att Estland och Finland då i praktiken blockerade Finska viken med resultat att vår flotta blev inlåst. Men nu, med svenskt eller finskt Natomedlemskap blir situationen än värre. Sverige, Estland och Finland, det är ett block som hotar vår bas i Kaliningrad”, säger Alekseij Fenenko docent på institutionen för världspolitik på Moskvas statliga universitet.

Statsminister Stefan Löfven reagerar starkt på Lavrovs utspel. Till TT säger han:

– Jag tycker att det var väldigt onödigt och opåtalat. Vi i Sverige fattar själva våra beslut om vår försvars- och säkerhetspolitik. Inget annat land styr det åt oss, vi gör det själva.

– Vi kräver respekt för det, liksom vi respekterar andra länders beslut om deras säkerhets- och försvarspolitik. Det är väl känt var vi står . Sverige har varit alliansfritt länge, det har tjänat oss väl. Vi har påtalat detta för omvärlden många gånger och det vet Moskva om, säger Stefan Löfven.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) reagerar även han kraftfullt på det ryska agerandet. Han säger till DN:

– Detta är i grunden helt oacceptabelt. Och jag tycker i grunden det är helt omotiverat att använda ett språkbruk av det här slaget riktat mot Sverige. Det är inte heller konstruktivt.

I intervjun med DN beklagade utrikesminister Sergej Lavrov att Sverige frusit kontakterna med Ryssland. Lavrov sade att det berodde på att Bryssel kände sig förolämpat av den ryska reaktionen på statskuppen i Kiev i Ukraina.

– Det är ett väl ytligt sätt att beskriva det hela. Det är ju den ryska annekteringen av Krim som skapat hela det nya politiska situationen i Europa. Det är ju det brottet mot folkrätten som har lett till de kyliga relationerna mellan Europa och Ryssland och även mellan Ryssland och Sverige, säger Peter Hultqvist.

Han påpekar också:

– Själva operationen med annekteringen genomfördes dessutom på ett sådant sätt så det strider mot internationella regelverk. Man får ju inte uppträda i uniformer utan insignier om vilket land man representerar.

Lavrov säger också att om vi går med i Nato hotar man med motåtgärder?

– Vi bestämmer själva vad vi gör i Sverige. Det är ingenting som något annat land har anledning att ha någon synpunkt på. Sedan måste vi naturligtvis fundera själva på vad vårt agerande har för effekter i olika sammanhang, svarar Peter Hultqvist och fortsätter:

– Men det är vi som fattar våra egna beslut. Det är ingen angelägenhet för andra. När det gäller värderingar, balanspunkter och hur vi bedömer utvecklingen i närområdet och i andra delar av världen är det vi som bestämmer, säger försvarsministern och slår fast:

– Det är vi som håller i den taktpinnen. Det är vi som fattar beslut. Och det är ingenting som någon annan har anledning att lägga sig i. Vår suveränitet och självständighet ska inte styras utifrån vad andra uttalar på det här sättet!

Försvarsministern talar också om ”de realiteter vi har att för hålla oss till”:

– Vi ser en ökad militär underrättelseverksamhet och uppbyggnad i Ryssland och vi har ju också sett att man är beredd att använda den förmågan i strid med internationell lag och rätt. Det är det man gjort på Krim. Vi har också exempel på närgånget och provokativt uppträdande i Östersjön.

Även utrikesminister Margot Wallström hade en första reaktion på fredagsmorgonen på mikrobloggen Twitter:

”Sveriges säkerhetspolitik bestäms av Sverige, ingen annan. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl, och ligger fast.”

Fördjupning. Sverige och Ryssland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.