Sverige

Försvarsministern: Vi ska kunna genomföra cyberattacker

Foto: Jonas Eriksson

Cyberattacker blir allt vanligare. Sverige ska därför både höja tröskeln mot sådana it-angrepp och bygga upp en helt ny, offensiv förmåga att genomföra egna attacker.

Det avslöjar försvarsminister Peter Hultqvist för Dagens Nyheter. Redan i dag försöker främmande makter genom olika slag av cyber­attacker mot it-system komma över svenska hemligheter.

– Sverige utsätts kontinuerligt för olika typer av riktade angrepp, ofta mycket precisa, som skulle kunna orsaka stor skada. Detta pågår dagligen och är riktat mot svenska företag och myndigheter. I flera fall handlar det om utländska underrättelseorganisationer som står bakom de här angreppen, säger Peter Hultqvist och varnar:

– Vissa angrepp skulle kunna vara förberedelser för att i kris och krig slå ut svenska vitala system. Cyberangrepp kan också vara ett sätt att utöva påtryckningar långt innan det blir tal om en väpnad konflikt. Det har vi sett i både Estland och Georgien tidigare, påpekar Peter Hultqvist som inte vill peka ut något land.

Men från attackerna mot Estland, Georgien och nu senast Ukraina leder spåren mot Ryssland och ryska intressen.

Även USA och Israel har genomfört cyberattacker, då i Mellan­östern.

Av tiotalet länder som bedriver spionage i Sverige intar Ryssland förstaplatsen följd av Kina, enligt Säpo. I Danmark avslöjade i höstas att Kina gjort dataintrång mot fyra danska företag som är underleverantörer till det nya amerikanska stridsflygplanet F 35.

– Det här är en verklighet som faktiskt existerar och som vi ­måste ­förhålla oss till. Är det så att vi hamnar i en reell konflikt är cyber­angrepp en del i den direkta krigföring som sannolikt kan komma i fråga. Vi måste kun- na skydda vitala svenska system mot cyberangrepp från statliga eller statsstödda aktörer, förklarar Peter Hultqvist.

Försvarsministern ser Danmark, som nu bygger upp en förmåga att genomföra cyberattacker, som en förebild.

På onsdagen ska regeringen presentera förslaget för de borgerliga partierna i försvarsförhandlingarna inför försvarsbeslutet för åren 2016–2020.

– Vi behöver en upprustad förmåga där vi förebygger, upptäcker och aktivt kan motverka cyberangrepp. Vi måste också kunna genomföra aktiva aktioner i cybermiljön. Den aktiva förmågan är en form av motanfall. Vi bedömer att det är ett mycket kostnadseffektivt sätt att höja tröskeln för en aktör som skulle överväga att angripa Sverige, eller utöva påtryckning, säger försvarsministern som ännu inte kan ange kostnaderna eller vem som ska genomföra cyberangrepp.

– Vi har ett it-försvarsförband i Försvarsmakten i dag och Försvarets radioanstalt har den kompetens de har. Vi får återkomma till det här när vi fört in alla legala aspekter. Vad vi vill åstadkomma nu är ett principbeslut, säger Peter Hultqvist, som slår fast att Sverige även i cyberrymden ska följa folkrätten:

– För oss handlar det om att i mycket skarpt läge agera enligt krigets lagar och slå mot system som har ett militärt värde. Och att hindra en motståndare att slå mot våra system, förklarar han.

Flera myndigheter ansvarar för säkerhet

It-säkerhet i Sverige är i dag ett ansvar för en rad myndigheter:

Försvarsmakten skyddar de egna systemen;

Försvarets radioanstalt följer it-trafiken och kan ge råd till andra aktörer;

Totalförsvarets forskningsinstitut forskar, medan Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, också arbetar med it-frågor liksom flera andra myndigheter.

En analys av Sveriges cyberförmåga efterlystes av försvarsberedningen i våras. Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark krävde den 12 mars i Expressen ”en aktiv cyberförmåga”.