Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Försvarsnotan kan landa på 400 miljarder kronor

Foto: Sören Andersson

På grund av det försämrade säkerhetsläget beslutade riksdagen 2015 att krigsorganisationen som man beslutat om 2009 ska övas och kunna mobiliseras inom en vecka.

Men trots en anslagshöjning för åren 2016–2020 så räcker inte pengar. 

Nu tillsätter regeringen en utredare, Ingemar Wahlberg, för att få fram fakta inför nästa försvarsbeslut.

Bakgrunden till utredningen är allvarlig. I riksdagens femåriga försvarsbeslut 2004, 2009 och 2015 enades politikerna om att hålla det nedbantade svenska försvaret modernt. Men pengarna har inte räckt till, vilket enligt kritikerna skapat ett materielberg.

Planerade vapensystem har strukits (luftvärn till flottans fartyg), försenats (granatkastare till armén) eller inte köpts in (kängor) vilket skapat luckor.

På grund av det försämrade säkerhetsläget beslutade riksdagen 2015 att den krigsorganisation som man beslutat om 2009 nu ska övas och kunna mobiliseras inom en vecka. Men trots en anslagshöjning för åren 2016–2020 så räcker inte pengar till all den materiel som försvarspolitikerna ville köpa (se fakta). Därför tillsätter regeringen nu en utredning inför försvarsbeslutet 2020.

– Det här är väldigt stora frågor för Försvarsmakten och för det framtida försvarsbeslutet. Jag tror inte det gjorts någon liknande utredning någon gång tidigare. Det är mycket viktigt att vi kommer till botten med hur materielbehovet ser ut i alla dimensioner – både när det gäller reparationer, underhåll och vidmakthållande men också framtida systeminvesteringar, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN.

Det är en utmaning som heter duga, kan man lugnt säga.

Att hålla i gång försvarets materiel och köpa in det som redan beslutats beräknas för de närmaste tio åren kosta cirka 235 miljarder kronor totalt. Den siffran är troligen i underkant. 300 miljarder är mer realistiskt och när utslitna fartyg och flygplan måste ersättas kan totalnotan uppskattningsvis bli uppåt 400 miljarder kronor.

Som oppositionspolitiker kritiserade Peter Hultqvist materielberget. Nu vill han undvika en upprepning.

– Ambitionen är att få fram sanningen om hur det egentligen ser ut och göra bedömningar för framtiden så att vi kan utgå från relevanta uppgifter och fakta. Det finns ett stort behov av att tränga djupare in i de här frågorna. Det här ska leveras in som ett underlag till nästa försvarsberedning så att de får ett ordentligt material att ta ställning till, säger Peter Hultqvist.

Den som regeringen utsett till utredare är Ingemar Wahlberg, tidigare kanslichef för riksdagens försvarsutskott.

– Ingemar Wahlberg har gedigen erfarenhet och kompetens inom området utan att vara kopplad till någon särskild myndighet eller politiskt parti. Det gör honom mycket lämplig, säger Peter Hultqvist.

Så sent som i onsdags lämnade Ingemar Wahlberg en utredning om försvarets underhåll ”Logistik för högre försvarsberedskap”. Nu får han ett ännu tyngre uppdrag.

– Det är en utmaning som heter duga, kan man lugnt säga. Det är möjligt att jag tar mig vatten över huvudet. Men jag tror att jag kan ämnet hyggligt bra och lärt mig branschen, säger Wahlberg.

Han ska ange kostnaderna för att vidmakthålla försvarets nuvarande materiel och när denna faller för åldersstrecket (exempelvis ytfartyg och transportflygplan) och vad det då kostar att köpa nytt.

Utredningen ska också klarlägga kostnaden för de materielinvesteringar som sköts framåt för beslut 2020 (se fakta). Slutligen ska Wahlberg lista vad som inte kommer att rymmas i dagens anslagsnivå på 44 miljarder kronor per år. Han ska ange vad som i så fall måste väljas bort, och i vilken ordning det ska ske. Utredningen ska vara klar i februari 2018.

Fakta.

Beställt i 2015 års försvarsbeslut, bland annat:

Arméfordon, granatkastare, luftvärn, radio-, mörker- och personlig utrusning, två nya ubåtar, modifiering av två korvetter

Uppskjutet till 2020 års försvarsbeslut, bland annat:

Tio nya Gripen E.

En ubåt.

Kryssningsrobotar.

Ubåtsjaktstorped för helikopter.

Livstidsförlängning av korvetter.

Fasta radarstationer.

Ersättning av äldre skolflygplan, transportflygplan, stridsfordon, minröjningsfartyg, fasta ledningssystem och sjömålsrobotar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.