Statens intäkter från fortkörningsböter har ökat lavinartat de senaste åren. Orsaken är fler fartkameror och högre bötesbelopp. Samtidigt menar kritiker att polisen satsar fel.
Polisens jakt på fartsyndare har blivit en kassako. Staten tjänar mångmiljonbelopp på personer som bryter mot trafikreglerna. Förra året drog polisen in över 671 miljoner kronor i så kallade ordningsböter, där den största delen kommer från trafikbrott. Beloppet kan jämföras med 285 miljoner kronor år 2005, visar siffror som Dagens Nyheter har tagit del av. Ökningen motsvarar över 135 procent.
– Vi vill inte trycka på pengarna. Vi gör inte detta för att tjäna pengar, utan snarare för att förbättra trafiksäkerheten, säger Bengt Svensson, kommissarie på Rikspolisstyrelsen.
Ordningsböter är den enklaste formen av böter och utfärdas direkt av en polisman. Ökningen beror dels på höjda bötesbelopp, dels på nya och effektivare fartkameror. Numera finns över tusen kameror i Sverige fast placerade längs närmare 300 mil väg. Samtidigt utvecklas ny teknik som ska kunna ställas upp på vissa sträckor där det periodvis går mycket trafik.
– Vi tänker exempelvis på sommartrafiken mot Öland, eller fjälltrafiken under sportlovet. Då är vi på rätt ställe vid rätt tidpunkt och det kan nog också öka förståelsen för våra insatser, säger Bengt Svensson.
Antalet utfärdade böter från fartkameror har ökat från 5.274 stycken för fem år sedan till 64.836 stycken förra året. Exakt hur mycket pengar de sammanlagt drar in till statskassan är däremot oklart.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt bedöms dock kamerorna ha haft stor nytta.
– De är effektiva eftersom man får ner medelhastigheten med fem kilometer i timmen. Då räknar vi inte precis vid kameran utan vid hela det markerade avsnittet, säger Östen Johansson, expert på trafiksäkerhet vid Trafikverket.
En stor del av inkomstökningen beror även på höjda bötesbelopp. I oktober 2006 fördubblades exempelvis böterna för att köra bil mot rött.
Samtidigt får polisens satsning kritik från Motormännens riksförbund som anser att fartkameror och frekvent hastighetsövervakning är fel väg att gå.
– Det är möjligt att det är bra med intäkter till staten, men det kommer inte att göra att vi kommer till rätta med trafiksäkerhetsproblematiken, säger Motormännens vd Maria Spetz.
Hon tycker i stället att polisen ska satsa mer på att bekämpa exempelvis rattfylleri i stället för att bötfälla bilister.
– Det vore mycket bättre att hastigheterna sänktes på grund av att det var fler poliser på vägarna. Då skulle man även kunna få tag på folk som kör berusade, drogpåverkade och folk som kör övertrötta.