Plötsligt får en förälder till en svensk-eritrean näringsförbud i Eritrea. En familjs fastighet beslagtas. Ett arv betalas inte ut.
Så beskriver exileritreaner några följder för dem som inte betalar utlandsskatten. En av få som vågar vara öppet kritisk är Mariam Osman Sherifay, före detta riksdagsledamot (S).
– Det smärtar mig särskilt att föräldrar som flyr Eritrea och lämnar barn kvar i landet har ett helvete med myndigheterna, säger hon.
– Föräldrar som uttalar sig i utlandet utsätts for repressalier och detsamma gäller anhöriga som tar hand om barnen. Vem lyder inte en sådan grym regim?
Skatten i sig är inte hemlig. Regimen kräver exileritreaner på 2 procent av bruttoinkomsten. Det är troligen diktaturens största inkomstkälla, enligt en FN-rapport. Globalt handlar det varje år om hundratals miljoner kronor, om inte miljardbelopp. Från Sverige troligen tiotals miljoner.
Eritreaner ger en samstämmig bild av systemet. Skatten betalas in på postgiro, med check eller kontant till ambassaden på Lidingö, eller i Eritrea. Vid varje kontakt med eritreanska myndigheter kontrolleras att man har betalat. Annars växer skulden år för år. Slutskattsedel från Skatteverket krävs in för beräkning av summan.
Svenska krav göder ibland systemet. Migrationsverket kräver oftast hemlandspass av den som vill bli svensk medborgare, och för ett sådant krävs betald exilskatt.
– I åtta år har jag inte ansökt om svenskt medborgarskap bara för att inte ge pengar till regimen, säger en eritrean.
Även de som bara har socialbidrag tvingas bidra.
Eritreaner säger att de inte vågar polisanmäla och åklagare och poliser i Sverige som utreder internationell brottslighet känner inte till fenomenet. Det gör dock utrikesdepartementet (UD).
– Vi har tittat på frågan i samband med att britterna reagerade mot motsvarande förhållanden, säger Anders Rönquist, rättschef på UD.
Men det är inte givet att indrivningen strider mot Wienkonventionen, som anger vad diplomater får göra, enligt Rönquist, så ingen åtgärd vidtogs.
Samtidigt fick Storbritannien i juni fyra fängslade medborgare släppta i Eritrea efter hot om stopp av skatteindrivningen.
Samma sak skulle Sverige kunna göra för Dawit Isaak, som suttit fängslad utan rättegång i tio år.
– Eritrea ägnar sig åt en skatteindrivning som redan nu borde vara olaglig, och om den inte är det borde vi skärpa vår lagstiftning, tycker exempelvis Fredrik Malm, Folkpartiets utrikestalesman, som tänker väcka förslaget i riksdagen.
Flera afrikanska stater vill via FN också förbjuda exilbeskattningen.
Eritreas ambassad vill inte kommentera skatten. Regimen har tidigare sagt att den är frivillig och behövs för att bygga det fattiga landet.