På torsdagen fanns ännu inga svar på hur en skånsk man drabbats av samma svåra ehec-smitta som härjar i Tyskland. Inte heller några nya fall hade dykt upp. Arbetet med att kartlägga mannens smittoorsak fortgår.

– Detta har hög prioritet, inte bara för den enskilda individen utan för samhället också, säger Eva Gustafsson, biträdande smittskyddsläkare i Region Skåne.

Rapporten om att egyptiska frön av bockhornsklöver skulle kunna ligga bakom de tyska och franska ehec-utbrotten har inte hjälpt särskilt mycket. Den drabbade mannen är ingen en grodd-ätare, säger Eva Gustafsson.

De frön av bockhornsklöver som tros ha orsakat ehec-utbrotten kommer från 2009 och 2010. Att smittan kan komma flera år efter är inget konstigt, enligt Livsmedelsverket.

– Fröna har en väldigt lång lagringstid. Uppenbart behåller de sin groddförmåga i alla fall i tre till fyra år. De ligger i lager och man använder lite då och då, säger Lars Plym Forshell, smittskyddssamordnare vid Livsmedelsverket.

Det handlar troligen inte om en genominfekterad skörd av bockhornsklöverfrön, enligt Lars Plym Forshell. Varför det med kort mellanrum bryter ut två utbrott, troligen från samma frökälla, är dock svårförklarat säger han.

Tre dagar efter det svenska ehec-larmet har ingen av de stora livsmedelshandlarna Ica, Coop eller Axfood kunnat se några effekter på grönsaksförsäljningen. För groddproducenterna är det värre. Sedan groddlarmet kom har de haft mörka dagar och många befarar att larmet får långvariga konsekvenser.

– Det är väldigt allvarligt för dem, förtroendetappet påverkar mer än förlusten av den dagliga försäljningen, säger Anna Richert, talesperson på Svenskt Sigill.

Man ser nu över om groddproducenterna kan få ta del av samma ersättningssystem som gurkodlare fick efter det att gurka felaktigt pekats ut som boven i ehec-dramat.