Dödsskjutningen i Rödeby

Anders Forsman är också ledamot i Socialstyrelsens rättsliga råd, vetenskapligt råd och en av landets tyngsta rättspsykiatriska experter.

- Det var en modig tingsrätt och domen var en av mina mindre sannolika gissningar. Jag tycker att det visar att det är en brist att vi i lagstiftningen inte beaktar otillräknerlighet. Det enda sättet för domstolen att komma runt detta är att peka på att det inte fanns något uppsåt och det har man gjort i Rödebyfallet, säger Anders Forsman till DN.se.

Han pekar på ett fall där en flicka i Mölndal var misstänkt för misshandel.

- Hon var inte skyldig till brott ansåg rätten eftersom hon hade vanföreställningar, hon trodde att hon hade misshandlat varelser och inte människor. Då kan rätten, precis som nu, välja att säga att det inte finns något uppsåt, säger Forsman.

Det finns en proposition som riksdagen ska ta ställning till där fängelsförbudet för psykiskt sjuka hävs. Forsman är kritisk till förslaget.

- Jag tycker att lagstifningen blir mer svårbedömd. Det vore renare att ha en lagstiftning där man tar hänsyn till otillräknerlighet, säger han.

Varför är förslaget så allvarligt?
- Vi får en unik lagstiftning, det försvårar patientutbyte. Vi rättspsykiatriker ska bedöma tidsbeloppet för det kan avgöra om det ska vara fängelse eller vård. Om personen psykiska status förbättras under häktestiden ska personen få fängelse.

- Rättsopinion som säger hårdare tag. Som politiker bör man stå över sådant, säger Anders Forsman.

Josef Zila, docent i straffrätt vid Stockholms universitet, anser att tingsrättens motivering i den friande domen är "mycket intressant och ovanlig".

- Vad man hade kunnat förvänta sig var att domstolen skulle finna honom skyldig till brottet. Och man hade kunnat förvänta sig att han hade gått fri från påföljd eftersom han handlat under inflytande av en allvarligt psykisk störning. Men vad domstolen gjorde var att de ogillade åtalet. Det ansåg att han inte handlat uppsåtligen, säger Josef Zila till TT.

Även med en allvarlig psykisk störning kan en person handla uppsåtligen, enligt Zila.
- Men är den psykiska störningen så pass djup att man inte ens kan prata om uppsåt kan man fria på grund av det och det är den lösningen tingsrätten valt.

TT: Vilka signaler skickar den här domen ut?
- Allmänheten måste finna sig i att det faktiskt finns människor som inte kan ställas till svar för sina handlingar. Regeringen har föreslagit att domstolar i särskilt allvarliga fall ska kunna döma till fängelse trots att man handlade under allvarlig störning det är ett mycket populistiskt förslag, säger Josef Zila.

Sten Heckscher är ordförande i Regeringsrätten.
- Domen var inte helt oväntad eftersom man släppte honom efter rättegången. Att domstolen skulle grubbla över uppsåtsfrågan stod ganska klart då. Han är frikänd på bristande uppsåt, säger han, och pekar på att domen är ovanlig men fullt möjlig.

TT: Vad anser du om regeringens förslag om att personer med en svår psykisk störning ska kunna dömas till fängelse?

- Det är egentligen inte vad det handlar om här. Här var det frågan om ett steg tidigare i beslutskedjan, nämligen om den här mannen har haft uppsåt att göra det han har gjort. Att man har uppsåt är den första förutsättningen för en fällande dom. Frågan vad man eventuellt ska döma till är nästa led. Om det inte finns uppsåt — som domstolen funnit här — så kommer aldrig påföljdsfrågan att bli aktuell.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut