”Trovärdiga” vittnesuppgifter sades ligga till grund för polisens gripanden av fyra personer förra hösten inför ett misstänkt terrorhot. Men hotet grundades på en enda källa. Som dessutom hade svårt att hålla ihop sin berättelse.
En drygt 30-årig kvinna hade hört en man prata i mobiltelefon om en bomb.
Det ska ha varit den enda källa som polisen hade som grund för den omfattande insatsen den 30 oktober 2010 när flera personer greps i Göteborg felaktigt misstänkta för förberedelse till terrordåd.
Enligt tidigare hemliga dokument som Ekot granskat, var kvinnan dessutom allt annat än konsekvent i sina berättelser; i flera förhör ska hon ha gett massor av motstridiga uppgifter.
Bland annat beskrev hon först den misstänkta mannen som en ”lång man, mörkhyad man, afrikan, han var jättelång”, för att senare beskriva en man som inte var mörk i hyn, som inte var afrikan och som var ganska kort.
När polisen vid två tillfällen sammanfattar hennes berättelse betonas den totala förvirringen.
Först: Mannen var afrikan.
Senare: Mannen var inte afrikan.
– Det här känner jag definitivt inte till. Det låter oerhört svajigt, säger chefsåklagare Thomas Lindstrand, förundersökningsledare i fallet.
Nizar var en av de som greps. Han säger till Ekot att hans familj – fru och fyra barn – mått dåligt sedan händelsen i fjol.
De nya uppgifterna gör honom besviken.
– Det här är så barnsligt. Hur kan man bedöma att det här är så trovärdigt och att det här är en mycket säker källa? Mer förvirrat vittne finns nog inte, säger Nizar till Ekot.
Men på polisen i Västra Götaland försvarar man sig och menar att vittnet fortfarande håller.
– Eftersom det låg till grunden för föredragningen till åklagaren, då har hon bedömts som trovärdig, säger Ingemar Johansson, länspolismästare i västra Götaland.