- Konsekvenserna för de som överträder besöksförbudet har inte varit tillräckligt allvarliga, säger justitieminister Thomas Bodström till DN.
Besöksförbud infördes framför allt för att skydda kvinnor som blivit hotade eller utsatta för våld av den man de har haft en relation med. Av de 4.000 fall av besöksförbud som utfärdas årligen anmäls överträdelser i cirka 30 procent.
- Det är väldigt allvarligt. Drabbade kvinnor måste få känna sig trygga när ett besöksförbud utfärdats, säger Thomas Bodström.
På torsdagen föreslår han regeringen att Rikspolisstyrelsen (RPS) får i uppdrag att plocka fram ett övervakningssystem som fungerar tekniskt och organisatoriskt. Parallellt ser justitiedepartementet över de juridiska aspekterna av elektronisk övervakning.
- Det kan även bli aktuellt att komplettera påföljden vid brott som kvinnofridskränkning, misshandel och olaga hot med den här formen av övervakning, säger Thomas Bodström.
Det är nästan uteslutande män som beläggs med besöksförbud. Bakom 70 procent av ansökningarna står kvinnor som har eller har haft en nära relation med en man, och som känner sig trakasserad av denne. Den som överträder förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Förra året ansökte 8.536 personer om besöksförbud, men mer än hälften av ansökningarna, 4.467, avslogs.
- Jag känner en sorg över att så få får besöksförbud. Om man har ansökt om besöksförbud och får avslag så är det en signal till kvinnan att trakasserierna hon utsätts för är okej, säger Git Metze, styrelseledamot i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks).
Hon välkomnar ett förstärkt besöksförbud.
- De som bryter mot förbudet i dag får ett slags mjukisstart - som barn på dagis. Först efter upprepade förseelser kan det bli fråga om böter eller fängelse. Så borde det vara efter bara en förseelse.
Svenska kvinnojourers riksförbund (SKR), är också positivt till en förstärkning.
Det är Brottsförebyggande rådet (Brå) som på regeringens uppdrag tagit fram rapporten Att förstärka besöksförbud med elektronisk övervakning.
- Vi har tittat på den teknik som finns tillgänglig i dag och som används i bland annat USA och Storbritannien, säger Annika Pallvik Fransson, jurist vid Brå.
Tekniken är baserad på det globala positioneringssystemet, GPS.
- Kommer den som belagts med besöksförbud in i ett område som förbudet omfattar så går ett larm till en bevakningscentral, som i sin tur larmar den berörda parten, säger Annika Pallvik Fransson.
I de fall där besöksförbudet överträds är det vanligt med upprepade överträdelser. En tredjedel av de som anmäldes för överträdelser förra året blev anmälda fler än en gång och 26 personer stod för drygt tusen av de anmälda överträdelserna, enligt uppgifter från Brå.
Det var 1988 som lagen om besöksförbud infördes. Förbudet innebär att en person inte får besöka eller på något sätt kontakta den som skyddas av besöksförbudet.
Senast i december 2006 ska RPS ha tagit fram ett fungerande övervakningssystem.