Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

FRA-chefen: Vi bedriver ett krig på tre fronter

”Det som hänt de senaste två åren med en ganska dramatiskt försämrad omvärldsbild har också lett till att vår roll har tydliggjorts”, säger FRA:s generaldirektör Dag Hartelius.
”Det som hänt de senaste två åren med en ganska dramatiskt försämrad omvärldsbild har också lett till att vår roll har tydliggjorts”, säger FRA:s generaldirektör Dag Hartelius. Foto: Magnus Hallgren

Hans personal möter numera ofta närgånget ryskt jaktflyg, spårar terrorister samt skyddar mot allt fler cyberattacker.

– Vi räcker inte riktigt till, säger Dag Hartelius, chef för topphemliga Försvarets radioanstalt, FRA, som bedriver ett krig på tre fronter.

Dag Hartelius är generaldirektör för en av Sveriges hemligaste myndigheter, FRA, med 700 anställda. Han har inte gett en intervju sedan han tillträdde som FRA-chef hösten 2013. Men i och med att underrättelsemyndighetens årsrapport för 2015 publiceras på tisdagen så gör han ett undantag för DN.

– Det som hänt de senaste två åren med en ganska dramatiskt försämrad omvärldsbild har också lett till att vår roll har tydliggjorts, förklarar Dag Hartelius.

FRA skakades av debatten kring FRA-lagen 2008 som innebar att teletrafik i kablar kan avlyssnas. Men enligt generaldirektören sker ingen massavlyssning av svenskarnas mejl och telekontakter.

– Vårt uppdrag är helt och hållet att följa omvärlden. Vi har en tydlig lagstiftning som listar vilka hot eller risker som regeringen kan inrikta oss emot. Dessutom ska vi ha ett tydligt tillstånd av Försvarsunderrättelsedomstolen och så granskas vi av Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, försäkrar Dag Hartelius.

När det nu blåser upp till storm i omvärlden så seglar FRA i medvind. I och med 2015 års försvarsbeslut får FRA mer pengar. I år är budgeten 925 miljoner kronor och anslagen ska öka med fem procent nästa år.

– Vi har tre fronter: traditionell säkerhet, terrorism och cyberangrepp. De tre fronterna är vårt arbetsfält, och det är större efterfrågan att göra mer på alla. Det är ”extra allt” på alla håll så att säga, säger Dag Hartelius som dock medger:

– Vi räcker inte riktigt till.

Traditionellt under det kalla kriget var FRA:s spaning främst inriktad på att identifiera och följa Sovjetblockets militära förband och vapensystem. Det spända säkerhetsläget efter Rysslands annektering av Krim har tvingat fram lite av en återgång:

– Den militära aktiviteten i Östersjöregionen har ökat ganska rejält och nu stabiliserat sig på en högre nivå än tidigare. Det innebär mer arbete. Vi stöder ju Försvarsmaktens bild av yt- och luftläget, vad som händer helt enkelt. Exakt hur vi satsar kan jag inte gå in på. Det handlar om förvarning, följning och analys av vad omvärlden gör.

De svenska signalspaningsplanen flygs av flygvapnet och är obeväpnade med FRA:s civila personal ombord. I juli 2014 flög ett kraftigt beväpnat ryskt jaktplan endast cirka tio meter från ett svenskt signalspaningsplan. Enligt källor till DN på det svenska planet gick tankarna till Sovjets nedskjutning av den svenska DC 3-an 1952 då åtta svenskar dog.

Nu avslöjar FRA att ryska jaktplan under 2015 har fortsatt att agera närgånget.

– Att ryskt jaktflyg kommit upp i närheten av våra signalspaningsplan har hänt ett antal gånger. Det sker inte varje gång vi flyger, men fortsätter att inträffa. Vi har inte haft någon upplevd oro bland personalen. Det är Försvarsmakten som flyger flygplanet och vi för en löpande dialog med dem.

Finns det något i Sveriges agerande som kan motivera det ryska uppträdandet?

– Vi flyger över internationellt luftrum med civil trafikledning och med transpondrarna påslagna. Så det är väldigt transparent och det är väldigt svårt att tro att något av detta skulle upplevas som provocerande, svarar Dag Hartelius.

Under oktober 2014 kränktes Stockholms skärgård av inkräktare under vattnet. FRA uppger nu att man ”gett stöd till Försvarsmakten i samband med analyser av främmande undervattensverksamhet inom Sveriges territorialvatten”. Dag Hartelius säger att de bidragit med ”pusselbitar” samt med analysen av kränkningen.

Under ubåtsspaningarna publicerades uppgifter om extraordinär rysk signaltrafik i skärgården, vilket tolkades som en nödsignal från en ubåt?

– Jag kan inte bekräfta eller dementera det. Om vi hade haft en sådan uppgift skulle vi rapporterat den till Försvarsmakten. Men jag kan inte säga om vi gjorde det eller inte. Vi säger väldigt litet om exakt vilka företeelser och länder som vi spanar på och med vilka metoder.

Trots namnet Försvarets radioanstalt är den största beställaren av FRA:s spaning inte försvaret utan svenska regeringen. Främst UD och försvarsdepartementet vill ha politiska och militära informationer. Därefter kommer Försvarsmakten följd av Säkerhetspolisen där FRA stöder kampen mot terrorismen.

Följer ni enskilda individer?

– Jag går inte in exakt på vilka och vad vi följer. Vi följer företeelser som har bäring på den här typen av hot. Men vad som är möjligt eller inte möjligt går jag inte in på.

FRA:s tredje front är skyddet mot cyberangrepp. Under 2015 skedde allt fler attacker mot forskningsinstitutioner, industrier och myndigheter. Bakom de farligaste angreppen ligger andra stater.

– Vi är väldigt it-medvetna i Sverige och ledande. Men när det gäller säkerhetsmedvetande och säkerhetsåtgärder släpar vi efter. Det är ett allvarligt hot, säger Dag Hartelius som inte vill peka ut något land.

På vägen ut noterar vi att FRA bytt skylt utanför vakten: ”Välkommen till FRA” står det nu. De anställda som passerar ut och in ser inte längre ut som kalla krigets spioner. De skulle kunna vara anställda på vilket it-företag som helst.

– Vi har lyckats väl med rekryteringen och kommer att behöva fler. Det är ett kreativt och utvecklande jobb att befinna sig i en spännande teknikutveckling med känslan av att man gör någonting större som har med Sveriges säkerhet att göra, säger Dag Hartelius.

Dag Hartelius

Född: 1955.

Utbildning: Fil kand.

1982–1985: Byrådirektör Försvarsstaben.

1986–1997: UD-tjänst i Leningrad, Moskva, Berlin, Stockholm, London.

1997–1999: Biträdande direktör, East-West Institute, New York.

1999–2003: Departementsråd UD.

2003–2008: Ambassadör Tallinn.

2008–2011: Ambassadör Warszawa.

2011–2013: Ambassadör EU Bryssel.

2013: Tillträder som generaldirektör för FRA.

Tre hot mot Sverige

MILITÄRT

FRA:s signalspaning i närområdet bedrivs i telekablar som passerar Sverige, från fasta avlyssningsstationer, från fartyget ”Orion” och två spaningsplan av typ Gulfstream G4. En av de viktigaste uppgifterna är att fånga upp och identifiera signaler från främmande flyg, fartyg och vapensystem så att Försvarsmakten kan skydda sig mot upptäckt och bekämpning.

TERRORISM

FRA följer löpande terrorismens utveckling globalt och söker efter kopplingar till Sverige. Det kan gälla rekrytering, resor och finansiering av terrorism. Genom FRA:s internationella samarbetspartners kan till exempel mobiltelefoner spåras långt bortom Sveriges gränser. FRA stöder Säkerhetspolisen som också kan inrikta FRA:s spaning. FRA ingår också tillsammans med Säpo och Militära Underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) i Nationellt centrum för terrorhotsbedömning.

CYBERANGREPP

En mer okänd och helt separat del av FRA:s verksamhet är informationssäkerhet. Det innebär bland annat att öka skyddet mot cyberangrepp. FRA granskar årligen säkerheten hos ett tiotal myndigheter och statliga bolag samt föreslår förbättringar. Ett antivirusprogram (TDV) som upptäcker skadlig kod (kod som kan ta över och manipulera datorer) har utvecklats. Tillsammans med Säpo och MUST analyseras det ökande hotet från cyberattacker i en samarbetsgrupp (Nationell samverkan mot allvarliga It-hot, NSIT).