Elektronisk övervakning

- Allt vi gör lämnar digitala spår på nätet. Vi vet att så fort människor får tillgång till de här datamängderna så kommer det att läcka, det är bara en tidsfråga och det går att rasera en människas liv på några sekunder. Därför behöver vi ett integritetsskydd i digital tappning.

Det säger juristen Anders Lagerwall när DN.se intervjuar honom om FRA-lagen. I dag onsdag den 16 september hamnar den omstridda spionlagen på förhandlingsbordet igen. Då inleder riksdagens försvarsutskott sin behandling av de förslag till ändringar som regeringen lagt fram.

När lagen klubbades igenom sommaren 2008 gick debattens vågor höga. Partipiskan ven i riksdagen och protester från borgerliga ledamöter fick regeringsalliansen att knaka i fogarna. Medborgaraktivister eldade på opinionen. Bloggbävning blev ordet för dagen.

Efter att det värsta stridsdammet, åtminstone tillfälligt, lagt sig har de lagkunniga fortsatt att nagelfara paragraferna. Och de är bekymrade.

Grundfrågan som allting kretsar kring är denna: Vad är den rätta avvägningen mellan nationell säkerhet och medborgarens rätt till skydd för privatlivet? Det främsta rättesnöret är Europakonventionen om mänskliga rättigheter, som numera är en del av den svenska lagen. Dessutom står det i vår grundlag att ingen svensk lag får stiftas som bryter mot konventionen.

Anders Lagerwall har i en prisbelönt uppsats vid Stockholms universitet granskat vad Europakonventionen och Europadomstolens praxis säger om hemlig övervakning av det slag som Försvarets radioanstalt (FRA) sysslar med. Särskilt har han tittat på aktuella rättsfall där tysk och brittisk lagstiftning prövats i Europadomstolen.

Mot den bakgrunden menar Anders Lagerwall att FRA-lagen befinner sig farligt nära, eller rent av på fel sida av gränsen när det gäller konventionens artikel om rätt till skydd av medborgarnas privatliv och korrespondens. Särskilt kritisk är han till oklarheterna kring FRA:s hantering av trafikdata.

- Jag skulle önska betydligt mer tydlighet på den här punkten, så som det ser ut är det tveksamt om vi lever upp till Europakonventionens krav.

Med trafikdata menas exempelvis uppgifter om vem du ringt eller mejlat, när du gjorde det, var du befann dig, vilka sajter du besökt.

Ofta görs en åtskillnad mellan å ena sidan trafikdata, å andra sidan meddelandenas innehåll. Spaning som rör innehåll är mer omsorgsfullt reglerad i FRA-lagen än den som rör trafikdata. Anders Lagerwall konstaterar att Europadomstolen även ser övervakning av trafikdata som ett allvarligt intrång.

- Jag tror inte att man kommer att göra samma skillnad i framtiden på innehåll och trafikdata, säger Lagerwall.

Han menar att innehåll i meddelanden ofta får sitt fulla värde som underrättelse först när det kopplas ihop med trafikdata, och man kan se i vilket sammanhang meddelandet hör hemma.

Otydligheten kring trafikdata står i strid med två krav som Europadomstolen ställer på lagstiftning, nämligen att den ska vara förutsebar och rättssäker. Som medborgare har vi rätt att veta vilka aktiviteter som kan tänkas bli föremål för hemlig övervakning. Och det måste finnas vissa regler för hur övervakningen går till, så att det i efterhand kan prövas om den skötts på rätt sätt.

Mark Klamberg, doktorand vid Stockholms universitet, är en annan jurist som fördjupat sig i frågan om trafikdata. Han delar Lagerwalls syn att saken är otydligt beskriven och menar att man måste titta på lagens förarbeten och hemliga FRA-dokument som läckt ut för att få klart för sig vad det handlar om.

- Man har inte begränsat omfattningen av lagring och registrering av trafikdata på något meningsfullt sätt och det finns inga tydliga begränsningar för överföring till andra länder heller. Det är öppna spjäll över allt när det gäller det här med trafikdata, säger Klamberg.

De jurister som DN.se talat med är överens om att en stor förbättring som regeringen föreslår är att det specificeras tydligare direkt i lagen vad FRA ska inrikta sig på. Från att tidigare talat om ”yttre hot” i vid mening pekar man nu ut sådant som militära hot, hot mot svensk trupp i utlandet, internationell terrorism, spridning av massförstörelsevapen et cetera. Det välkomnas av bland andra Clarence Crafoord, chefsjurist på Centrum för rättvisa.

- Det är en stor förbättring. Genom att man har specificerat syftena för spaning och förklarat hur länge den får hålla på är det enklare för enskilda att bedöma om man riskerar att bli avlyssnad eller inte, säger Crafoord.

Han är däremot bekymrad över den domstol regeringen föreslagit och som ska pröva och utfärda tillstånd för specifika spaningsinsatser.

- Om det slutar med att det är en enda person som utgör domstolen så är det inte en domstol, det blir så oerhört beroende av vem den personen är, och man kan styra den väldigt mycket genom vem man tillsätter, säger Crafoord som dock hoppas att sista ordet inte är sagt i denna sak.

I regeringens proposition ingår också att en kontrollmyndighet ska ta emot och utreda anmälningar från enskilda som anser sig felbehandlade. Vilket värde detta får för rättssäkerheten är för tidigt att uttala sig om, menar Crafoord.

- Det är svårt att veta hur det där kommer att slå i verkligheten, det beror på hur myndigheten jobbar.

Centrum för rättvisa har anmält FRA-lagen till Europadomstolen och Crafoord anser att en prövning där fortfarande är angelägen, även med hänsyn taget till de ändringar regeringen föreslår. Domstolen är dock överhopad av ärenden. Det beror enligt Lagerwall och Crafoord på att många länder, liksom Sverige, inte tar ansvar för att analysera Europakonventionens krav innan man stiftar nya lagar.

- Men det räcker inte att snegla på Europarätten, vi måste också fråga oss vilket samhälle vi vill ha. Och hur ska vi möta nya hotbilder? Jag tror att vi gör det för lätt för oss om vi tror att vi kan lösa det bara med mer övervakning, säger Anders Lagerwall.

Han efterlyser också ett helhetsgrepp på frågan om säkerhet kontra integritet.

- Det har blivit flera mindre utredningar och det har lappats och lagats till höger och vänster, men det här är frågor som går in i varandra. Vi behöver till exempel få tydliga avgränsningar mellan polisens verksamhet och annan underrättelseverksamhet, säger Lagerwall.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut