Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”FRA töjer på reglerna för sitt arbete”

FRA får bland annat kritik för sin hantering av känsliga personuppgifter. ”Lagstiftningen ger sken av ett restriktivt system, men det finns en lucka”, säger Wilhelm Agrell.
FRA får bland annat kritik för sin hantering av känsliga personuppgifter. ”Lagstiftningen ger sken av ett restriktivt system, men det finns en lucka”, säger Wilhelm Agrell. Foto: Roger Turesson och Scanpix

Den brittiske journalisten Duncan Campbell vittnade inför EU-parlamentet om att Sverige är en viktig del i den brittiska och amerikanska massövervakningen. Anklagelsen är att Sverige samlar in och lämnar ut enorma mängder data från internet- och teletrafik. DN:s granskning av tillsynsprotokoll visar att FRA upprepade gånger brutit mot reglerna och tänjer på gränserna för det tillåtna. Samtidigt ger en paragraf FRA obegränsade möjligheter att lämna ut stora mängder rådata.

Tekniskt utvecklingsarbete - det är bakdörren i lagen som ger FRA möjlighet att samla in och lämna ut obegränsat med data till andra länder.

– Regeringen har ingen kontroll över hur uppgifterna används, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

Försvarets radioanstalt, FRA, kan med stöd i lagen lämna ut i princip obegränsat med rådata från signalspaning till främmande makt. Det säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

I en rad paragrafer regleras hur FRA ska söka tillstånd i Försvars­underrättelsedomstolen för att få signalspana. Ansökan ska i detalj beskriva vad det är man vill göra och varför. Sedan prövar domstolen om det är ett legitimt behov som utgår från ett svenskt behov. Först efter att ansökan godkänts får FRA börja spana och eventuellt lämna informationen vidare till annat land.

Men hela den proceduren kan kringgås genom en annan paragraf som slår fast att i arbetet med att utveckla metoder och teknik får myndigheten samla in data och samarbeta fritt med utvalda underrättelsetjänster.

– Lagstiftningen ger sken av att man har ett väldigt restriktivt system, men sedan ser man att här finns en lucka. I det tekniska utvecklingsarbetet har man inte några begränsningar kring vad man får samla in och lagra annat än att man efter ett år måste gallra uppgifterna. Men det är klart, har man skickat dem utomlands efter en halvtimme så spelar ju det ingen roll, säger Wilhelm Agrell.

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet, Siun, är tillsynsmyndighet och ska granska att FRA följer lagen.

Dagens Nyheter har begärt ut och granskat samtliga beslut som inspektionen fattat sedan 2009. I nio olika fall får FRA kritik för hur den sköter signalspaningen och hur den hanterar data.

Av handlingarna framgår att FRA delar upp insamlade data i olika samlingar, som råmaterial och analys. Så sent som i juni kritiserades FRA för att utan stöd i lagen ha upprättat en databas som använts för tester och utveckling men vars data sedan förts över i den riktiga databasen som används för analyser.

"SIUN anser att testmaterial för återkommande tester i FRA:s utvecklingsverksamhet inte kan placeras i uppgiftssamlingen för analyser. Tolkningen av vilka uppgifter som ska ingå i en uppgiftssamling ska ske restriktivt", står det i protokollet.

På Dagens Nyheters initiativ har Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, granskat Siuns protokoll.

– Siun är kritiskt till att man har skapat den här materialsamlingen utan att egentligen ha något lagstöd för det, utan man har bara uppfunnit det här själv och säger att det är det tekniska utvecklingsarbetet, säger Wilhelm Agrell.

– Man kan se att det finns en dynamik i underrättelsearbetet. Man har en tendens att sträcka eller töja på det man får göra, säger han.

Enligt Wilhelm Agrell är det troligt att Sverige lämnar över stora mängder obearbetad rådata till sina samarbetspartner.

– Svenska myndigheter har ingen kontroll på hur det använts och sannolikt går det ju rakt in och förvandlas från uppgiftssamling för råmaterial till uppgiftssamling för analys, för att använda FRA-terminologin. Det går direkt in i en stor analys­databas, säger Wilhelm Agrell.
I flera fall har Siun riktat kritik mot hur FRA lagrar känsliga personuppgifter.

I vissa fall är FRA skyldigt att radera uppgifter. Det gäller till exempel samtal mellan en misstänkt och dennes försvarare, kontakter mellan journalister och källor och uppgifter som lämnats i bikt eller själavård. Men av ett protokoll från 2011 framgår att Siun sett brister i den hanteringen. Delar av protokollet är sekretessbelagda, exakt vad som hänt är oklart, men Siun uppmanar FRA att införa interna bestämmelser så att förstörd information inte får återskapas.

– Om man ska sammanfatta så kan man säga att Siun på punkt efter punkt ser att FRA har töjt på de begränsningar som lagen ålägger myndigheten och att man i flera fall har otillräckliga rutiner, säger Wilhelm Agrell.

Siun har hittills aldrig genomfört en granskning av FRA:s samarbete med andra länder. Ordföranden Hans-Jörgen Andersson vill inte kommentera Wilhelm Agrells tolkning om en bakdörr i lagen.

– Den här lagstiftningen är rätt så öppet skriven i många stycken och det innebär att när vi får ett ärende på bordet så fördjupar vi oss i förarbetena och det allmänna juridiska. Så ställningstaganden kring enskildheter i lagen vill jag inte ge, säger han.

Efter den senaste veckans utveckling kan det bli aktuellt med en granskning av FRA:s samarbete med utlandet.

– Jag kommer att lyfta frågan till diskussion vid nästa sammanträde den 18 september, säger han.

Tidningen Metro har tidigare skrivit om Siuns tillsyn av FRA och kritiken mot myndigheten.
Läs mer här och här.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.