Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Frågor och svar om DN-granskningen

Dagens Nyheters reporter Kristoffer Örstadius svarar på frågor om DN:s granskning av omregleringen.

Hur har DN kommit fram till att priserna ökat?

– Metoden är ganska enkel. E-hälsomyndigheten har på vårt uppdrag tagit fram prisinformation om alla receptfria läkemedel som såldes i mer än 100.000 förpackningar på apotek år 2015. Uppgifterna visar snittpriser varje år mellan 2000-2015. Vi har sedan jämfört de produkter som fanns på marknaden även 2008, alltså före omregleringen. Vi har jämfört samma förpackningar, det vill säga samma styrka och storlek. Om en förpackning bytt styrka eller storlek har vi rensat bort den för att jämförelsen ska bli korrekt. Alla priser har justerats för inflationen.

Ingår internetapotek i prisjämförelsen? Där är ju priserna lägre än i fysiska apotek.

– Ja, nätapotek, som exempelvis Apotea eller Apoteket AB:s sajter, ingår i prisjämförelsen. Prisskillnaderna är stora mellan fysiska apotek och onlineapotek, vilket det går att läsa mer om här. Näthandeln med läkemedel ökar, men står för en mycket liten del av den totala försäljningen i Sverige. De flesta svenskar köper fortfarande sina läkemedel i ”vanliga” apotek. DN:s jämförelse bygger på vad svenskarna betalade i snitt respektive år.

Numera finns det ju billiga ”Alvedonkopior” och andra utbytbara läkemedel som har ett lågt pris. Hur påverkar det snittpriserna för konsumenterna?

– Alvedon och flera andra läkemedel har fått konkurrens av billiga alternativ. Det är också något som framgår i DN:s granskning, vilket förstås är en positiv utveckling ur ett prisperspektiv. Allt fler köper dessa läkemedel, men ”originalen” är fortfarande betydligt mer populära.

Finns det andra sätt att jämföra än den metod som DN har valt?

– Vi har valt att jämföra produkt för produkt. Syftet är att få en så tydlig redovisning som möjligt. Vi har varit öppna med metoden och hur vi gått tillväga i våra publiceringar.

– En annan variant hade varit att använda sig av ett index, som till exempel myndigheten Tillväxtanalys gjorde 2013. Det skulle ge ett annat resultat, nämligen att prisökningstakten i stort sett följt konsumentprisindex. Ett problem med indexjämförelser är att apoteksbranschen är speciell eftersom vissa produkttyper, framför allt värktabletter, står för en mycket stor del av försäljningen. De får därför stor betydelse när index beräknas. Det finns ett stycke i den ursprungliga artikeln som fördjupar just detta.

– Man kan säga att följande har hänt: Priserna för Alvedon och Ipren är ganska stabila över tid. Samtidigt tillverkas fler paracetamolprodukter och andra liknande ”kopior” som är avsevärt billigare. Tar man fram ett index för alla receptfria läkemedel så får just dessa volymprodukter väldigt stor betydelse. Priserna på övriga receptfria läkemedel kan öka rejält, utan att index påverkas så mycket. Det blir därför tydligare att redovisa produkt för produkt, anser vi, och det var också ett råd vi fick när vi konsulterade expertis i branschen om bästa jämförelsemetod.

– Viktigt att komma ihåg är att läkemedel inte är samma som att jämföra konsumtion av exempelvis kläder.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.