Sverige

Framtidens mat står på tillväxt under ytan

Algodling, Här sätts algplantorna ut på rep i Kosterarkipelagen.
Algodling, Här sätts algplantorna ut på rep i Kosterarkipelagen. Foto: Göran Nylund/Sven Loven Center Tjärnö

Framtidens trendmat finns under vattenytan. Alger är nyttiga, proteinrika och miljövänliga. På Västkusten finns Sveriges första farm för stora alger.

Ett fält med röda bojar guppar vid Kosterarkipelagen i norra Bohuslän. Här har havet förvandlats till fram­tidens åker. I rep under bojarna växer sockertång, eller kelp som den också kallas. Den bruna storvuxna algen ingår i en försöksodling.

– Vi undersöker om vi kan plocka kemikalier, mat eller matingredienser direkt ur de makroalger, tång, som finns naturligt i våra kustområden, säger Fredrik Gröndahl, forskare på KTH.

Han är projektledare i Seafarm, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Göteborgs universitet. Projektet startade för ett och ett halvt år sedan och ska hålla på i totalt fem år.

– Jag tror att folk kommer att äta mer alger i framtiden, speciellt eftersom det är så nyttigt, säger Fredrik Gröndahl.

Hundra gram alger ger hela dagsbehovet av Omega 3, de innehåller mycket protein av hög kvalitet, mineraler och även mycket fibrer. Som en sidodel i projektet kommer i vår en broschyr med algrecept och tips på hur råvaran bäst plockas.

I Sverige har alger blivit populärare, även om vi ligger långt efter asiatiska länder där de äts både som sallad och i varmrätter. När Tommy Myllymäki vann kock-EM i våras ingick alger i förrätten.

På butikshyllorna finns redan många algbaserade livsmedel. De gröna Noriarken som används till bland annat sushi är gjorda på rödalg. I misosoppa ingår ofta buljong gjord på kombualger och den serveras ofta med wakame, en brunalg. Tångkaviar finns både på burk och på tub. Sjögräsnudlar ser ut som glasnudlar och har blivit populära för att de innehåller få kolhydrater, agar-agar från rödalg används i stället för gelatin och spirulina från blå-gröna alger är ett populärt kosttillskott.

Som DN tidigare berättat har FN:s matorgan, FAO, pekat ut akvatisk odling, vattenbruk som en av vägarna till att producera livsmedel. Globalt är odling av makroalger en storindustri. Japansk kelp är världens mest odlade art, enligt Fredrik Gröndahl. Sveriges har en av Europas längsta kuststräckor, hela 2 400 kilometer, så förutsättningarna för algodling finns, även i Östersjön.

På vissa kuststräckor kan alger innehålla tungmetaller så det måste kontrolleras. I Skåne görs biogas av rödalger som inte duger till människo­föda.

– Det finns inga giftiga makroalger i svenska vatten, däremot smakar kanske inte alla gott. Man ska inte plocka nära industrier eller hamnar, säger Fredrik Gröndahl.

Sockertången växer snabbt, från en centimeterlång planta till 1,5 meter på ett halvår. De växer bäst när det är kallt och skördas lagom till midsommar.

– Det roliga med alger är att de anpassar sig till sin marina omgivning, våra alger skiljer sig från dem i Norge. Vi kanske hittar ingredienser som inte finns på andra ställen, säger Fredrik Gröndahl.

Alger har stora användningsområden. I växthus i Simrishamn odlas mikroalger som ska ersätta fiskolja i Omega 3-kapslar. Projekt Seafarm ska undersöka algernas användbarhet som biobränsle, gödsel, polymerer som kan bli plaster. Dess­utom används alger som föda till både människor och djur.

– I dag matar vi laxodlingar med fisk som malts till mjöl. Det finns behov av annat foder, men det kan också gälla foder till gris och kyckling, säger Fredrik Gröndahl.

Försöksodlingen vid Kosteröarna är cirka en halv hektar stor, nu ska den utvidgas till två hektar.

– Vi behöver ha en mer storskalig odling för att kunna se vilka effekter det får på havsmiljön, säger Fredrik Gröndahl.

En positiv effekt är att alger tar upp kväve och fosfor vilket motverkar övergödning. Negativa konsekvenser som ska granskas är om algmassa kan ramla ned under odling och orsaka syrebrist. Bojar och odlingar kan irritera människor vid kusten både för att de är störande att se på och för att de hindrar rörligheten.

– Vår ambition är att odling av alger ska bli en ny bransch som ger arbetstillfällen. Havet har vi tidigare bara använt på ett rovaktigt sätt när vi åkt ut och fiskat torsk, tonfisk och andra rovfiskar. Det finns stort utrymme för tillväxt i havet, säger Fredrik Gröndahl.

Fakta: Plocka alger för matlagning

• Välj platser som har god vattenomsättning. Plocka aldrig alger i hamnar eller områden med utsläpp av kloak- eller industriavfall. Plocka inte i närheten av kärnkraftverk.

• Använd inte de delar av algerna som har kraftig påväxt av djur.

• Undvik alltid alger som är tunna som hårstrån.

• Plocka aldrig alger i sötvatten, de är oftast olämpliga som föda.

• Skölj alltid algerna i sötvatten före tillagning eller förvaring.

• Om du inte har tid att ta hand om algerna genast bör du förvara dem kallt. Kraftiga alger som bladtång och knöltång håller sig färska i kylskåp i upp till två dagar. Tunnbladiga alger som havssallad däremot är mer ömtåliga och klarar högst åtta timmar i kylskåp. De bör därför tas om hand så fort som möjligt.

Källa: Projekt Seafarm, KTH, Mia Bisther, Björn Bisther och Fredrik Gröndahl.

DN på lördag Jens Linder tipsar om olika maträtter med alger.