Framgångarna inom trafiksäkerheten i Frankrike är helt och hållet förre presidenten Jacques Chiracs förtjänst, menar Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.
Den rörelse av myndigheter och organisationer som arbetar med att stärka trafiksäkerheten i världen borde ha sin egen karismatiske ledare, en trafiksäkerhetens Al Gore. För klimat- och miljörörelsen har lyckats mycket bättre med att engagera individer i många länder att ta ett eget ansvar, menar Claes Tingvall.
Är trafiksäkerhetsrörelsen helt enkelt osexig?
- Ja, det är den. Det är märkligt ändå att något som berör så många enskilda människor och samhället så innerligt saknar en ledare på världsnivå. En sådan ledare har Chirac varit i Frankrike, som verkligen tagit sig i håret när det gäller trafiksäkerhet, säger Claes Tingvall.
- Egentligen borde det ju vara ett lika stort engagemang i trafiksäkerheten som i miljön. Hundratusentals människor har ju erfarenheter av släktingar eller närstående som dött eller skadats i trafiken. Ändå så har vi i Sverige inte ens någon anhörig- eller offerorganisation. Folk borde ju vara förbannade över trafikdöden, fortsätter han.
EU har satt som mål att medlemsländerna ska halvera antalet dödsolyckor på vägarna mellan 2001 och 2010. Omkring 40.000 människor förolyckas i trafiken i EU-länderna varje år. Det land som hittills lyckats bäst med att minska olyckorna är Frankrike som fått ner trafikdöden med 35 procent. Förre presidenten Jacques Chirac hade som prioriterat mål att "slåss mot döden på vägarna", och initierade att närmare 900 fartkameror sattes upp över hela landet.
Även polisen fick påbud att utföra betydligt fler fartkontroller än tidigare, och sanktionerna mot alla trafikbrott skärptes. Farten på vägarna i Frankrike har sedan dess sjunkit med mellan 6 och 11 procent, beroende på vilken slags väg man mäter. Över 95 procent av fransmännen har nu bälte på sig när de kör. Medelhastigheten i Sverige har däremot inte förändrats på tio år, och omkring 90 procent av svenskarna har bälte på sig under bilkörningen. Bältesanvändningen i Sverige kan till nöds godkännas men budskapet om varför det är viktigt att minska farten har inte nått fram, konstaterar Claes Tingvall.
Ska vi välja samma väg som Frankrike, med fler övervakningskameror och fler fartkontroller?
- Vi måste vara väldigt måna om att inte hamna på kant med svenskarna. Svensken förbehåller sig rätten att tänka själv, och har redan en stor kunnighet när det gäller trafiksäkerhet och att man inte ska köra för fort. Vi måste agera på ett annat sätt.
Hur ska det gå till då?
- Jag tycker att tjänstebilsförare, transportsektorn och taxibranschen måste föregå med gott exempel. De ska sätta normen för att inte köra för fort. Jag tycker att det är en skam att bli omkörd av en taxi på väg till Arlanda, det är dålig normsättning.
Claes Tingvall anser att miljömedvetenheten kan tjäna trafiksäkerheten. Om företag med många tjänstebilar signalerar att det är viktigt att minska farten för att därmed också minska utsläppen, är det ett exempel på god normsättning.
- Och det är bra för deras image, de kommer att stå för något gott.
Men det kommer att bli fler fartkameror på vägarna och fler poliskontroller också. Under hösten ska, som tidigare berättats, ett 20-tal nya rörliga fartkameror placeras ut längs de mest olyckdrabbade vägarna i Sverige.