Att ge EU fredspriset väcker starka reaktioner, men kan också få ett rättsligt efterspel. Sedan tidigare i år har länsstyrelsen ålagt Nobelstiftelsen att se till att pristagarna bättre stämmer överens med Alfred Nobels testamente. Men så har inte skett. I stället efterlyser Nobelstiftelsen en speciallag för att slippa följa svensk stiftelselag.
I dag blev det klart att EU fått 2012 års fredspris. Det omdiskuterade priset riskerar i år att nagelfaras mer än tidigare. Kritiker har länge menat att den norska Nobelkommittén vantolkat Alfred Nobels avsikt med priset.
Tidigare i år avgjorde också länsstyrelsen i Stockholm att Alfred Nobels definition av fredspriskandidater ska beaktas. I sitt beslut stöder sig länsstyrelsen på stiftelselagen som visar att Nobelstiftelsen, som sitter på prispengarna, också är skyldig att se till att underkommittéerna följer Alfred Nobels testamente.
– Det inte så lätt att tolka länsstyrelsen, men om det är så att vi ska lägga oss i den norska Nobelkommitténs löpande arbete då strider det mot sättet vi arbetat på under 110 år, säger Lars Heikensten, VD för Nobelstiftelsen i Stockholm.
– Nobelstiftelsen kommer att agera på två sätt. Det ena är att vi kommer att anordna ett seminarium för prisutdelarna, troligen tillsammans med en del extern expertis. Uppgiften blir då att diskutera hur vi kan förbättra prisutdelningsarbetet och förhålla oss till länsstyrelsens krav. Det andra är att vi samtidigt undersöker om det finns behov och om det går att få till stånd någon regelverksändring, säger Lars Heikensten.
Så ni verkar för en lagändring?
– Ja, det kanske behövs.
Juristen Henning Isoz, expert på stiftelselagen, ser flera problem med att ändra regelverket för just Nobelstiftelsen så att det slutliga ansvaret för tolkningen av Nobels testamente förs över på underkommittéerna.
– Sveriges grundlag godtar inte lagstiftning för enskilda rättssubjekt. Men det är å andra sidan kanske inte helt uteslutet att riksdagen skulle kunna ”köra över” regeringsformen om det skulle vara det enda sättet att avlasta Nobelstiftelsens styrelse från ansvaret för att pristagarna ligger inom ramen för Nobels vilja, säger Henning Isoz.
I sitt testamente talar Alfred Nobel om en "fredsförfäktare" som verkar för "nationell nedrustning", "nationella fredskongresser" och "förbrödring". Och i boken The Nobel Peace Prize – What Nobel Really Wanted" som kom ut år 2010 och som också spelat roll för länsstyrelsens beslut, utgår författaren och norska juristen Fredrik Heffermehl från prisstiftarens egna ord och hävdar att närmare hälften av tidigare fredspristagare aldrig ens borde ha kommit i fråga som priskandidater.
– Dagens EU har som mål att bygga upp en militär styrka och är för vapenproduktion. Att ge priset till EU innebär att Nobelkommittén i Oslo har kapat Nobels testamente. Thorbjörn Jagland, ordförande för kommittén, använder nu priset som sin egen privata butik, säger Fredrik Heffermehl.
– Det är klart att det tvistas om vilken författare som får och inte får Nobels litteraturpris också men de som får litteraturpriset har ju ändå skrivit något. När det gäller fredspriset har flera av fredspristagarna inte ens befattat sig med fredsarbete och ytterst få har velat avskaffa militären, fortsätter Fredrik Heffermehl.