Sverige

Fredstanken en grundbult för esperanton

Esperantons flagga
Esperantons flagga Illustration: Alamy
I dag, fredag, inleds den nationella esperantokongressen i Helsingborg. Till på söndag kan intresserade lyssna på musik på esperanto och diskutera hur språket kan bidra till gymnasieundervisningen.

Esperanto skapades i slutet av 1800-talet av ögonläkaren Ludwig Zamenhof. Syftet med språket var att det skulle fungera som andraspråk för alla människor, verka fredsbevarande och öka förståelsen människor emellan. Esperanto ska vara lätt att lära sig bland annat eftersom Zamenhof utgick från redan existerande språk när han skapade grammatiken och skalade bort allt som han ansåg inte behövdes.

Kongressen som har ett 50-tal föranmälda besökare kommer bland annat att innehålla föreläsningar på temat ”människans språk”, ett nytt gymnasieämne. På lördagskvällen är också allmänheten inbjuden att komma och kolla på en konsert med tre band som uppträder på esperanto.

– Fredstanken är en grundbult, när folk förstår och kan prata med varandra så slåss de inte. Det är precis som vilket språk som helst. Det är inte konstgjort som man säger, det var skapat från början, men sen har användarna tagit över det och utvecklat det. Det lever och förändras precis som alla andra språk, säger Ann Louise Åkerlund som är klubbordförande i Helsingborgs esperantoförening och arrangör för evenemanget.

Hur kan esperanto bidra till det nya gymnasieämnet?

– När man visar på strukturen i esperanto som är lätt att greppa kan man få en uppfattning om hur språk i allmänhet fungerar. Det kan vara en knuff för dem som tvekar att lära sig nya språk och en hjälp på vägen att man blir intresserad av språk över huvud taget, säger Åkerlund.

Vad är poängen med esperanto idag?

– Frågan är vad man tycker om att ett nationsspråk är ett internationellt språk. Är det rättvist att de som har engelskan som modersmål ska ha ett så stort övertag? De behöver inte spendera massa tid och pengar på att lära sig främmande språk som alla andra måste göra. Dessutom finns många länder som har varit kolonier, som inte gillar att använda kolonialspråken, utan de vill ha ett neutralt språk att använda med övriga världen.

Tror du att esperanto fortfarande kan bli ett stort världsspråk som talas av många?

– Det tror jag, om lingvister och andra språkvetare slänger bort sin prestige och tar reda på vad esperanto egentligen är. Det är många som uttalar sig tvärsäkert utan att ha tagit reda på hur det verkligen ser ut. Kan vi få bort fördomarna kommer esperanton att blomstra att ännu mer. Men språket lever och frodas och sprids till nya världsdelar, Afrika är väldigt aktuellt nu, säger Åkerlund.

Här kan du läsa texten översatt till esperanto.