Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Fridolin lovar nya satsningar för att hjälpa nyanlända

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Foto: DN

Det krävs fler satsningar för att hjälpa nyanlända elever. Det säger utbildningsministern efter en ny rapport från Skolverket. Samtidigt riskerar den lag som ska reglera fördelningen av elever att försenas.

Andelen niondeklassare som inte är behöriga till gymnasiet ökar stadigt. Förra året saknade 14,3 procent av eleverna behörighet, jämfört med 10,6 procent under 2006.

Enligt en ny rapport som Skolverket presenterade i går är den huvudsakliga förklaringen en kraftig ökning av andelen elever som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart.

– Det säger sig självt att det är svårt att nå alla skolans mål om man har färre år på sig, vilket man faktiskt har om man invandrat efter skolstart, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Skolverkets rapport omfattar inte de tiotusentals barn och ungdomar som kom under slutet av förra året när antalet asylsökande nådde rekordnivåer.

– Det kommer behövas fler insatser för att de eleverna ska kunna nå goda resultat, säger Anna Ekström.

Men rapportens resultat är tvetydiga. Elever med utländsk bakgrund har inte alls haft samma tydliga effekt på resultaten i den internationella Pisaundersökningen som de haft på gymnasiebehörigheten. Skolverket förklarar skillnaderna med att rapporten använder sig av olika mått och mäter olika tidsperioder, den senaste analyserade Pisamätningen gjordes 2012.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger till DN att regeringen kommer att presentera nya satsningar för att minska gapet mellan nyanlända elever och de med svensk bakgrund. Bland annat ökade resurser och större möjlighet för asylsökande lärare att bidra i undervisningen.

– Alldeles för många nyanlända får för lite tid i skolan för att klara målen, säger Fridolin som även vill att fler nyanlända elever ska placeras i årskurser för yngre barn.

Ska tonåringar placeras med tioåringar?

– Nej, det fungerar så klart inte rent socialt. Men om du varit på flykt i flera år och kommer till Sverige som 15-åring och hamnar i nian så blir det också fel. Man kanske ska börja en eller två årskurser tidigare.

En granskning som DN gjorde förra året visade att fyra procent av Sveriges grundskolor hade tagit emot en tredjedel av alla nyanlända elever. För snart två månader sedan mottog Gustav Fridolin en utredning med förslag på hur de nyanlända eleverna ska kunna fördelas på fler skolor.

Utredaren föreslår bland annat att kommunerna ska kunna göra undantag från det fria skolvalet och kringgå närhetsprincipen genom att placera elever på andra skolor än de närliggande. Men det förslaget har mött motstånd och enligt vad DN erfar har det lett till att de blocköverskridande samtalen om ny lagstiftning kring nyanlända elever har gått i stå.

– Utredarens förslag har fått en del kritik, nu tittar vi på hur vi ska lösa det. Alla är överens om att fler skolor måste hjälpa till, säger Gustav Fridolin och tillägger:

– En sådan lagstiftning bör vara på plats så snart som möjligt.

Men några nya lagar kommer inte träda i kraft under våren, trots att det är då som de flesta elever väljer skola.

– Det ursprungliga förslaget var att lagen skulle träda i kraft i mitten av sommaren. Så även om de problem som nu uppstått innebär att den försenas, så är förutsättningarna ändå desamma, säger Fridolin.

Fakta. Rapporten

Andelen elever som inte får tillräckliga betyg för att nå gymnasiebehörighet har ökat från 10,6 till 14,3 procent mellan 2006 och 2015. Under samma period har andelen elever som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart mer än fördubblats. Enligt rapporten är det den huvudsakliga förklaringen till den sjunkande behörigheten.

Rapporten visar också att elever med utländsk bakgrund i liten utsträckning påverkat de sjunkande Pisaresultaten, och att det i sig inte kan förklara hela tappet.

En ny utredning har föreslagit att friskolor ska få reservera 5 procent av sina platser till nyanlända, och att kommuner ska få kringgå närhetsprincipen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.