Medarbetarundersökningen, som publiceras nästa vecka av det oberoende institutet SKI (Svenskt kvalitetsindex), tar avstamp i intervjuer med 500 lärare landet runt. Jämfört med andra yrken konstateras att lärarna som hel grupp – både privat och offentligt anställda – har en viktig styrka: de känner stort engagemang för sitt jobb.
- Det mest intressanta tycker jag är att lärare generellt anser sig ha högst belastning av alla yrken, men att de samtidigt är de som har störst arbetsglädje och motivation av alla , säger SKI:s analytiker Mari Nilsson.
Men enligt undersökningen får de kommunala skolorna på flera punkter se sig omseglade av dem som jobbar i privat regi. På en skala på 0 till 100, där 0 står för det största missnöjet och 100 den största "nöjdheten", är skillnaderna mellan vad privata och kommunala lärare tycker tydliga.
Exempel:
Privatanställda lärare söker sig till annat jobb än det man redan har i betydligt lägre utsträckning än sina kommunalt anställda kolleger. De privatanställda är också betydligt flitigare med att rekommendera andra att söka jobb där de själva jobbar.
De kommunanställda har lärarkårens starkaste upplevelse av att kraven på dem ökat under det senaste året. Under både 2008 och 2009 landade den känslan på närmare 80 av maximala 100. För privatanställda var siffran 70 för 2008, och i år har den sjunkit något.
Båda lärargrupperna ger gott betyg åt det kollegiala samarbetet på den egna arbetsplatsen – här skiljer det ytterst lite mellan upplevelsen. När det kommer såväl till image som till skolans ledning är skillnaderna emellertid tydliga.
- Det är också intressant att man på friskolorna ser ledarskapet som så mycket bättre än vad man gör på de kommunala skolorna, säger Mari Nilsson.
De frågor som vägt tyngst för hur nöjda privatanställda lärare är, toppas av en stolthet över att tala om var de jobbar någonstans. Nästan lika viktigt för att hålla nöjdheten hög är arbetsuppgifterna och innehållet i sitt arbete. På tredje plats hamnar möjligheten att påverka hur arbetsuppgifterna genomförs.
De tre viktigaste frågorna för de kommunanställda lärarnas nöjdhet är:
1. De känner sig motiverade i sitt arbete.
2. De ser fram emot att gå till jobbet.
3. Arbetsuppgifterna och innehållet i arbetet.
Trots olika upplevelser de två lärargrupperna emellan, är båda lika positiva till att jobba kvar på samma skola om två år. Där är siffran knappt 80 för dem båda.
Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, sade nyligen i en artikel i DN Ekonomi att friskolors jakt på ekonomisk vinst riskerar att kraftigt höja antalet utbrända lärare. Hon lutade sig mot den bild hon fått av medlemmar bland förbundets runt 12 000 privatanställda lärare.
Hon betonar nu att hon inte gör någon skillnad på lärare på friskolor och kommunala skolor – alla lärare riskerar att fara illa om förutsättningarna är dåliga. Oavsett om det handlar om en friskola som har för högt satta vinstambitioner, eller en kommunal skola där ledarskapet inte håller måttet.
Friskola eller kommunal skola – det är inte någon "ideologisk debatt" för Lärarförbundet, försäkrar ordföranden.
- Jag tror att kommunala skolor har mycket att lära sig av aktivt ledarskap på fristående skolor. Det är intressant att de kommunala skolorna upplever att de har högre arbetsbörda. Jag tror det hänger ihop med ledarskapet och att detta brister i den kommunala skolan, säger Eva-Lis Sirén.
Hon tror att friskolornas generellt kortare beslutsvägar ger lärarna där en känsla av större frihet och närhet. Upplevelsen av att ha större inflytande - men samtidigt större ansvar.
- Om nöjdhetsgraden ska behållas på de fristående skolorna, då måste man jobba på lönelägena där också. Den biten ser lika illa ut för hela läraryrket, säger förbundsordföranden.
Fotnot: I SKI:s skala 0-100 motsvarar en siffra lägre än 60 att man är missnöjd. 60-75 motsvarar nöjd och 75-100 mycket nöjd. Av de intervjuade 500 lärarna, är en minoritet anställda på friskolor. SKI:s siffror är emellertid statistiskt säkerställda, och felmarginalen har vägts in.