På en handskriven lapp beskrivs budgeten på nio rader. Enligt ansökan till Skolverket ska femtio elever gå i Nemet Jarjes grundskola i Haninge. Dessutom ska han bedriva förskola. Skolverkets åtgärd: Godkänd.
De senaste tre åren har Skolverket fått in över tusen ansökningar om att starta privata gymnasier och grundskolor. Till det kommer ett stort antal förskolor. Antalet friskolor ökar lavinartat. Det är inte svårt att få tillstånd.
I princip blir alla som fyller i ansökningsblanketten och bilagorna på ett korrekt sätt godkända. Det tog DN fem minuter att fylla i Skolverkets tio sidor. Till det behövs framför allt ett personbevis, en budget och en beskrivning av pedagogiken. Några ekonomiska krav på den sökande finns i praktiken inte.
En genomgång av alla tillstånd som Skolverket gett visar att myndigheten vid 36 tillfällen godkänt enskilda firmor och privatpersoner som ägare av skolor.
En enskild firmas ekonomi är densamma som den fysiska personens. Det innebär att den ekonomiska grunden kan vara mycket riskabel. Nemet Jarjes har en enskild firma. Han tjänade knappt 70.000 kronor 2001. Trots det har han fått lov att driva flera skolor som ska omsätta mångmiljonbelopp.
Kjell Sjöberg är rektor på den kommunala Smedhagsskolan i Hässelby. Han har haft planer på att knoppa av den kommunala skolan och han har fått tillstånd från Skolverket.
- Det handlar om att svara på en mängd frågor. Svarar man blir man beviljad, säger han.
Ställs det några ekonomiska krav?
- Absolut inte. Du kan i princip registrera en enskild firma och dra i gång genast. Man bör ställa lite mer krav, säger han. Det är inte som att sätta upp en korvkiosk på Sveavägen. Man har ett samhällsansvar. Nog har det varit lite för lätt, säger Kjell Sjöberg.
Skolverket ska bedöma "den enskildes förmåga att driva en skola med varaktighet och stabilitet" när de fattar sitt beslut. Det innebär att handläggaren tar en kreditupplysning på den sökande. Men det sker inte alltid.
En genomgång som DN gjort av ett femtiotal ansökningar visar att Skolverket ofta godkänner ansökan trots att man bland annat hittar betalningsanmärkningar. Det är sällsynt att man säger nej på grund av oklara ekonomiska förhållanden.
Några specifika krav på startkapital, ägarspridning eller bolagsform finns heller inte.
En annan person med enskild firma som fått tillstånd att starta en friskola är Khalid El Mouselhi. Han har tidigare jobbat som gymnasielärare och driver nu sedan drygt ett år en skola i Skarpnäck. En grundskola med ett tiotal barn i varje klass där väggarna är fint målade i starka färger. Det är rent och prydligt, glada barn spelar blockflöjt. Här får barnen frukost varje dag, datorerna är nya och ägaren betalar själv skolskjutsen.
Dessutom har han nyligen köpt en skola med problem i Rinkeby. Men ekonomin är ansträngd. Han har konflikter med kommunen och facket. Han har flera gånger fått betalningsanmärkningar för obetalda skatter, totalt på närmare 50.000 kronor.
- Jag är ganska ny och känner inte till datum. Jag har bara haft otur, säger han och han lovar att skulden ska vara betald i slutet av månaden.
Förra året gjorde Khalid El Mouselhi en förlust på 15.000 kronor, pengar som han får betala privat. Han berättar att han tagit banklån med sitt eget hus som säkerhet.
- Det är inte kul att ha sådant. Nästa år måste jag gå plus. Jag har det väldigt tufft, säger han.
Är det inte en stor risk du tar genom att ha detta som egen firma?
- Man måste försöka ta den risken. Det finns inga garantier. Jag har tidigare varit arbetslös. Det är klart att jag är orolig, men man kan inte bara sitta hemma och vänta.
Någon information kring hur skolan går ekonomiskt är omöjligt att få reda på. Eftersom den drivs som enskild firma behöver ägaren inte lämna in någon årsredovisning. Den enda redovisningen är personens privata deklaration. Och där är bara första sidan offentlig. Någon ekonomisk uppföljning av skolan har skolverket inte gjort.
Dessutom är skolans interna redovisning, till skillnad från kommunala skolor, inte offentlig eftersom förvaltningslagen inte gäller för privata skolor.